Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera tillgången på skolpsykologer genom utbildning och yrkesval.
Den psykiska ohälsan går allt längre ned i åldrarna. När barn och ungdomar inte får psykologiskt stöd så tidigt som möjligt, leder det ofta till oönskade konsekvenser i längden. Väntetiden för barn att få träffa en psykolog ligger på ca åtta veckor, en oerhört lång tid för både barn och föräldrar.
Den nya skollagen trädde i kraft den 1 juli 2011, där vikten av elevhälsan poängteras starkt genom att bland annat innehålla krav på tillgång på skolpsykolog. Tyvärr verkar det se mycket olika ut i kommunerna vad gäller tillgången i stort.
Psykologförbundet har gjort en kartläggning över landet, och när 76 procent av landets 290 kommuner hade svarat visade undersökningen på att det i genomsnitt går 1 592 elever på en heltidsarbetande skolpsykolog. Skillnaderna är också stora; medan Nykvarn har 225 elever per skolpsykolog, har Sälen-Malungs kommun så många som 47 500 elever. Förbundets bedömning är att det borde vara rimligt med 500 elever per skolpsykolog, vilket då innebär att det behövs 1 300 fler årsarbetande skolpsykologer än idag.
Skolinspektionen har gjort vad de kallar en flygande inspektion, där de genom telefonsamtal till 1 000 rektorer i hela landet har tagit reda på om skolorna följer den nya skollagens krav på elevhälsan, där det står att eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det finns förbättringspotential för kommunerna, men självklart måste det också finnas en tillgång på tillräckligt många utbildade psykologer.
Därför anser jag att det är viktigt att utreda möjligheterna att stimulera till utbildning och val av yrket skolpsykolog, för att tillgodose det ökade behovet inom speciellt elevhälsan.