Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att teckenspråk i gymnasieskolan ska erbjudas inom ramen för moderna språk och därmed ge meritpoäng.
Att vara flerspråkig i ett modernt samhälle är en stor tillgång. Ett språk som fler personer skulle ha nytta av i det framtida yrkeslivet är teckenspråk.
I Örebro är ett av de största språk som talas just teckenspråk. I kommunen finns ett riksgymnasium för döva och personer med hörselnedsättning, och många familjer väljer att bosätta sig här där kunskap och erfarenhet finns på området. Förutom att det skapar arbetstillfällen för teckenspråkstolkar, lärare för döva och lärare i teckenspråk finns det också behov av personal med teckenspråkskunskaper inom vård och omsorg. Personal på Arbetsförmedlingen och andra myndigheter behöver flerspråkig personal. Det här gäller såväl i Örebro som i övriga landet. Det måste vara lika självklart för döva och personer med hörselnedsättning att kunna kommunicera med sin omgivning, i sina kontakter med myndigheter och liknande.
För att få fler hörande att läsa teckenspråk så skulle det kunna erbjudas inom ramen för moderna språk och därmed ge meritpoäng som andra språk gör. Idag fungerar det dessutom så att elever med andra modersmål kan byta ut moderna språk mot sitt modersmål (t ex turkiska, arabiska, rumänska, japanska) men hörande elever med teckenspråk som modersmål, dvs. som har döva föräldrar, kan inte göra detsamma eftersom teckenspråket inte innefattas av begreppet modernt språk. Att teckenspråk har status som ett minoritetsspråk är bra men det i sig borde inte begränsa möjligheten för elever på gymnasiet att vidareutbilda sig i språket och därmed kunna få meritpoäng för dessa studier.
Riksdagen bör därför ge regeringen tillkänna som sin mening att teckenspråk i gymnasieskolan ska kunna erbjudas inom ramen för moderna språk och därmed ge meritpoäng