Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förlängt skolår för elever med neuropsykiatriska funktionshinder.
Elever med funktionsnedsättningar blir ofta utan jobb och stoppas av nya högskoleregler. För den som har svårigheter att planera och strukturera sin vardag är det knappast troligt att man kontrollerar vilka antagningskrav en utbildning man vill läsa senare i livet har och väljer rätt tillvalsämnen redan på gymnasiet. Detta är läget för elever med neuropsykiatriska funktionshinder. För dem som har läst ett yrkesförberedande program ställs ännu högre krav på planering när det kommer till val av kurser. Exempelvis kräver ett flertal högskoleutbildningar att den blivande studenten läst minst B-nivå i bland annat engelska eller matematik på gymnasiet, ämnen som inte är obligatoriska i de yrkesförberedande programmen.
Personer med neuropsykiatriska funktionshinder har i högre grad än andra behov av förlängd skolgång och att komplettera sina betyg. Med de nya antagningsreglerna blir det svårare att bli antagen till en utbildning om man kompletterat eller läst upp sina betyg i efterhand, eftersom man hamnar i en egen mindre kvot, skild från dem som söker direkt från gymnasiet. Det är viktigt att man ger alla ungdomar chansen att läsa vidare, att man öppnar upp och ger utbildningsmöjligheter.
Riksdagen bör se över antagningsreglerna för att motverka att de med neuropsykiatriska funktionshinder/ungdomar får utstå hinder senare i livet. Det är kunskapen som bör premieras, inte när studenten läst en kurs.