Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om etableringen av en nationell strategi för rymdturism.
Den 8 juli 2011 skedde den sista uppskjutningen av den amerikanska rymdstyrelsen NASA:s rymdfärja. Efter 30 år i drift och två totalhaverier pensionerades arbetshästen i det amerikanska rymdprogrammet. Rymdfärjorna lämnar efter sig en tom nisch på marknaden för rymdfart. Denna nisch kommer snart komma att fyllas av ett antal olika privata aktörer som idag bedriver kommersiell rymdfart. Idag är den mest efterfrågade tjänsten uppskjutning av kommersiella satelliter, men undersökningar visar att det finns ett stort intresse och en omfattande betalningsvilja för privata bemannade rymdresor. Flera av den första generationens privata rymdfarkoster kan idag göra kortare suborbitala bemannade flygningar, och större rymdfarkoster för resor i omloppsbana kommer att vara verklighet inom en mycket snar framtid.
Den 28 april 2001 blev amerikanen Dennis Tito den första rymdturisten. Genom ett bidrag på omkring 20 miljoner dollar till det ryska rymdprogrammet kunde Tito köpa sig en plats på den ryska raketen Sojuz och även tillbringa ett antal dagar på den internationella rymdstationen ISS. Intresset för rymdturism har sedan dess ökat explosionsartat och fler personer har följt hans exempel.
Sverige är idag en av världens ledande rymdnationer sett till folkmängd. Sedan Christer Fuglesang den 9 december 2006 blev den förste svensken i rymden har den svenska rymdforskningen stigit avsevärt i anseende. De extrema krav som ställs vid rymdfart gör att satsningar på rymdforskning och angränsande industri inte sällan ger spin-off-effekter som är användbara inom en mängd olika områden. Forskning som initialt är avsedd för rymdteknologi har lett till starkare och mer värmetåliga byggmaterial och förbättrade vattenreningsteknologier samt bidragit starkt till forskning om energieffektivisering.
Sedan etableringen av konsortiet Virgin Galactic, som ägs och drivs av entreprenören och miljardären sir Richard Branson, har antalet företag inom rymdturistnäringen vuxit kraftigt. Virgin Galactic har som mål att genomföra storskaliga kommersiella rymdresor med start 2012. Det har framgått från Virgin Galactic att Sverige och i synnerhet Kiruna med raketbasen Esrange är av stort intresse. Det är inte otänkbart att företaget kan komma att göra en avsevärd investering i Sverige i och med etableringen av Europas första helt kommersiella rymdhamn i närheten av Kiruna.
I ett samarbete mellan Luftfartsverket, Rymdbolaget, Icehotel och Progressum bildades nyligen det svenska samarbetet Spaceport Sweden i syfte att attrahera kommersiell bemannad rymdfart. Sveriges norra landskap har en unik kombination av högutbildad arbetskraft, god infrastruktur och möjlighet till naturupplevelser som gör regionen mycket attraktiv för företag inom den extrema upplevelsebranschen.
För att säkerställa goda konkurrensmöjligheter för Sverige och vår framtida ledande position inom den spirande kommersiella rymdturismindustrin behövs det en samlad nationell strategi för hur Sverige ska attrahera utländska direktinvesteringar. Flera politikområden som forskning, infrastruktur, region, arbetsmarknad, företag, näringsliv och turism behöver koordineras. Denna utvärdering bör följas av en långsiktig strategi och resurssatsning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.