Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om särskilda insatser för forskning inom den arktiska regionen.
Forskning om och inom den arktiska regionen är av stor vikt för oss alla. Det är därför viktigt att stärka samspelet mellan forskning, beslutsfattande och övriga samhällsfunktioner för att underlätta att resultaten omsätts i praktisk handling.
Effekterna av klimatförändringen har inneburit att den arktiska regionens utsatthet synliggjorts. Vi behöver ökad kunskap om vad detta innebär, och därför bör en ökad satsning ske på forskning inom klimatområdet. Inom humaniora och samhällsvetenskap bör forskning om befolkningens, särskilt ursprungsbefolkningens, situation i den arktiska regionen lyftas fram.
Klimatförändringen innebär att vi står inför nya utmaningar på hälsoområdet i den arktiska regionen i form av förändrade och nya bakterier och sjukdomar. Det är därför viktigt att det bedrivs en effektiv forskning på detta område och att den kommer hela regionen till del.
Ett viktigt instrument inom klimatforskningen är det internationella samarbete som initierats av Arktiska rådet för att stärka och vidareutveckla de observationsnätverk som är grundläggande för kunskapen om Arktis inom ramen för SAON (Sustaining Arctic Observing Networks). Ett fortsatt nära nordiskt samarbete för att förbättra samordningen av nordiska observationssystem i den arktiska regionen kan skynda på processen. Viktigt är också att all tillgänglig data delas så att den blir lättillgänglig för forskare, ursprungsbefolkning, studenter och övriga intressenter.
Internationellt samarbete är ett mycket viktigt inslag i dagens högre utbildning och forskning. University of the Arctic är ett exempel på ett internationellt samarbete mellan universitet och högskolor, som förbättrar möjligheterna för människor i den arktiska regionen att ta del av högre utbildning, stärker de arktiska folkens gemensamma identitet och utvecklar kunskap inom specifikt arktiska forskningsområden. Det är angeläget att Sverige fullt ut deltar i denna samverkan och att University of the Arctic prioriteras av de högskolor och universitet som deltar i detta samarbete: Luleå tekniska universitet, Umeå universitet och Mittuniversitetet. Det är därför viktigt att regeringen under det tvååriga svenska ordförandeskapet för Arktiska rådet 2011–2013 särskilt framhåller betydelsen av detta samarbete och av det svenska engagemanget i samarbetet.
Internationella polaråret avslutades den 1 mars 2009. Satsningen omfattade forskning inom humaniora, ”Human Dimension”. Det är av yttersta vikt att resultaten från denna forskningssatsning i polarområdena följs upp. Den demografiska utvecklingen i den arktiska regionen är oroande och kräver särskilda forskningsinsatser för att man ska kunna motverka den negativa trenden.
Forskningen inom förnybar energi är av största betydelse för vårt samhälle. Ett område som kräver ytterligare forskning är potentialen för utbyggnad av vindkraftverk i den arktiska regionen, utan att en sådan utbyggnad stör naturlivet eller människors rekreationsmöjligheter. Forskning inom detta område kunde med fördel utföras inom samarbetet med University of the Arctic. Ett sådant samarbete kunde vara till nytta för hela den arktiska regionen.