Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av syntolkar.
För att personer med synskada ska kunna påverka sin livssituation och ta del av samhällets kulturliv behöver det skapas demokratiska förutsättningar och tillgänglighet. En av de faktorer som kan möjliggöra detta är att personen med synskada har tillgång till en syntolk. Som syntolk beskriver man det som syns men inte hörs – i en teater, film, dans eller annan kulturbegivenhet. Syntolkning handlar om, precis som all annan tolkning, att möjliggöra kommunikation.
I hela Sverige finns det ca 100 000 synskadade (inskrivna på syncentraler) alltså ca 1 procent av befolkningen. Antalet döva med behov av teckenspråkstolk är 10 000, alltså 0,1 procent. Som döv har man rätt till teckenspråkstolk i sitt vardagsliv. Till personer med synskada finns ännu inte denna rättighet. Staten anslår medel för att finansiera delar av den fyraåriga folkhögskoleförlagda utbildningen till teckenspråkstolk och dövblindtolk. Utbildningarna finns på sju olika folkhögskolor i landet.
I samråd med Synskadades Riksförbund startar höstterminen 2011 en terminslång distansutbildning till syntolk på Fellingsbro folkhögskola med tre obligatoriska helgträffar. Visionen är ett nationellt intag, vilket gör att det utbildas syntolkar som kan ge alla synskadade i Sverige en möjlighet till delaktighet. Därför vore det önskvärt att se över möjligheten att utöka antalet utbildade syntolkar.