Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att meritpoäng bör ges för modersmålsstudier på samma sätt som för kurser i moderna språk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att elever ska ha möjlighet att tillgodoräkna sig meritpoäng och betyg i modersmålet via prövning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att elever som studerar sitt modersmål inte ska missgynnas i dagens meritpoängssystem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att meritpoäng bör ges för teckenspråksstudier på samma sätt som för kurser i moderna språk.
Hösten 2010 började nya regler att gälla för antagning till högskolan. Genom att läsa särskilda så kallade meritkurser får eleven extra poäng, meritpoäng, att lägga till på sitt meritvärde och därmed förbättra förutsättningarna att komma in på en särskild utbildning. En del av dessa meritkurser är de i moderna språk. Detta gäller bland annat fördjupningskurser i moderna språk. Syftet är att få fler att läsa språk på gymnasiet. Alla språk som läses enligt kursplanen för ämnet moderna språk är meriterande.
Systemet ser ut som följer:
Eleven kan få maximalt 1,5 meritpoäng i moderna språk. Steg 3 i ett språk ger 0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3 krävs för behörighet (till den utbildning eleven vill söka på högskolan) ger steg 4 1,0 meritpoäng. Läser eleven steg 5 i det aktuella språket eller minst steg 2 i ett annat modernt språk får eleven 0,5 meritpoäng till. Eleven kan inte få poäng både för steg 5 och steg 2 och för att få 0,5 poäng för steg 2 måste eleven ha kvalificerat sig för 1,0 meritpoäng i det första språket. Om elev får betyget Godkänt eller högre i steg 4 får eleven 1,0 meritpoäng även om eleven inte fått betyg i underliggande kurser. Om eleven får betyget Godkänt eller högre i steg 5 får elev 1,5 meritpoäng även om elev inte har betyg i underliggande kurser (Skolverket).
Systemet finns till för att uppmuntra elever att studera mer språk. Kunskaper i andra språk än modersmålet har sedan länge uppvärderats inom skolan och i arbetslivet. EU tillsatte 2007 en högnivåpanel om flerspråkighet och kom fram till att
1) det blir allt svårare att förutse människors karriärvägar. Språkkunskaper i flera språk ger en bra grund för inlärning av fler språk om och när behovet uppstår,
2) inlärning av språk gör det möjligt för människor att samarbeta och kommunicera över språk- och kulturgränser,
3) inlärning av språk stöder utvecklingen av människans kognitiva kompetens,
4) fördelarna som gäller enskilda individer, vilka nämns ovan, främjar också samhällets välstånd och utbildningsnivå, vilket i sin tur korrelerar positivt med allmän levnadsnivå, hälsa och välstånd i ett samhälle (EC, 2008).
Modersmålsundervisningen har en egen kursplan och är därför inte meriterande. Om vi överhuvudtaget ska ha ett meritpoängssystem och premiera språkkunskaper vid antagning till gymnasieutbildning och till högskolan anser Miljöpartiet de gröna att kunskaper som eleven tillägnat sig genom studier i modersmålet naturligtvis ska vara meriterande på samma sätt som moderna språk. Det är möjligt att kursplanen för modersmål behöver omarbetas i samband med detta.
Miljöpartiet vill att fler elever ska få sina språkkunskaper erkända. Fler elever bör ges möjlighet att få betyg i sitt modersmål genom prövning. Så länge betyg i moderna språk är meriterande medan modersmål inte är det, bör elever få sina kunskaper validerade genom att genomgå prövning i ämnet moderna språk. En elev har i dag bara rätt att genomgå prövning i språk i vilka undervisning anordnas i kommunen. Det är en orimlig reglering då det framförallt är kunskaper i språk som eleven saknar möjlighet att studera som eleven behöver få validerade. Miljöpartiet anser att denna begränsning ska tas bort. Miljöpartiet menar att elever ska ha rätt att få kunskaper i alla språk prövade oavsett om dessa erbjuds i kommunen eller ej.
Det nuvarande meritpoängssystemet begränsar tyvärr många elever genom att det utgår från att svenska är elevens modersmål. Många elever i den svenska skolan läser i dag svenska som andraspråk. Vid sidan om har de sedan modersmålsundervisning samt kurser i engelska. Att utöver detta aktivt välja att läsa ytterligare kurser i ett så kallat modernt språk innebär att dessa elever läser mer språk men belönas inte för det i meritpoängssystemet.
Språkval i grundskolan är idag frivilligt och där kan eleven idag välja modersmål istället för modernt språk. Det försvårar dock meritpoäng för moderna språk i gymnasiet, som nämligen bara kan maxas om studierna inleds i grundskolan. Det är utmärkt att modersmål är valbart, men väljer eleven att läsa modersmål istället för ett så kallat modernt språk har eleven en svagare utgångspunkt vid ansökan till högskolan. Att bara 59 elever läste modersmål inom ramen för språkvalet läsåret 2009/10 bekräftar den bilden (siffror från Skolverket). Miljöpartiet menar att elever som av olika anledningar läser modersmål inte ska missgynnas av det nuvarande meritpoängssystemet.
Språket är bryggan mellan kulturer och olika världar. Det är nyckeln till deltagande och jämlikhet. Därför är det viktigt att modersmålsundervisningen i den svenska skolan är prioriterad. Meritpoängssystemet kan här spela en viktig roll. De elever som tar del av modersmålsundervisning motsvarande de timmar som svenskspråkiga elever tar del av ett tredje språk bör belönas likvärdigt. Meritpoängssystemet bör inte göra skillnad på vilket språk eleven har tillgodosett sig. Inte heller bör det göras skillnad på vilken kurs eleven har tillgodosett sig kunskaperna.
Vi anser att även valet av teckenspråket ska ge meritpoäng på samma sätt som vi förordar det för modersmålet. Många elever läser idag teckenspråk, och de ska inte missgynnas i förhållande till andra elever. Ett erkännande av teckenspråket på detta sätt lyfter självbilden hos de elever som läser detta.
Att uppvärdera modersmål och teckenspråk och belöna det på samma sätt som kunskaper i andra språk är också ett sätt att stärka självbilden och självkänslan hos en stor grupp unga i Sverige. Att möjligheten till meritpoäng utökas till att också gälla kurser i modersmålet, inklusive teckenspråk, borde därför vara en självklarhet. Samhället måste värdera alla språkkunskaper, oavsett vilket språk, lika högt. Miljöpartiet vill därför att kunskaper och studier i teckenspråk ska likställas med studier i kurserna i moderna språk och ge samma meritpoängsvärde.