Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att forskningsresurser bör tilldelas i enlighet med en modern syn på kvalitet, effektivitet och samverkan.
Högre utbildning är en viktig förutsättning för tillväxt och välfärd. De socialdemokratiska regeringarna har sett till att allt fler ungdomar får möjlighet att gå på universitet och högskola, genom utbyggnad i hela landet. Denna utveckling har avstannat med den borgerliga regeringen. Men inte bara utbildningen utan även forskningen riskerar att tilldelas resurser utifrån en omodern syn på kvalitet och effektivitet.
Universiteten behöver bli än bättre på att samarbeta med det omgivande samhället. Genom detta kreativa samarbete kan nya idéer leda till nya arbetstillfällen, nya forskningsresultat och så vidare. Universiteten bör också bli bättre på att samverka internationellt. OECD-rapporten Higher Education and regions visar att lärosäten där undervisning och forskning sker i nära samverkan med omvärlden kan vara både lokalt engagerande och globalt konkurrenskraftiga. Det finns mycket som talar för att det är just högskolorna och de yngre universiteten som tar akademins samverkansuppgift på störst allvar. Samverkan med regionen och det lokala näringslivet är ofta en förutsättning för deras utveckling, och prioriteras därför högt. Det finns inte heller någon motsättning mellan att ha stark regional förankring och att vara en stark global aktör. Tvärtom borde det göras en översyn om en större andel av de fasta forskningsmedlen kan ges till de nya universiteten. Orsaken till detta är att deras arbete är framgångsrikt sett ur ett tillväxt- och utvecklingsperspektiv.
Det är genom samverkan mellan forskning, utvecklingsinsatser, exportfrämjande åtgärder och tillgång till kompetent arbetskraft som företag växer och utvecklas. Det driver fram ny teknik och nya produkter som skapar jobb, tillväxt och välfärd. Hög kompetens och målmedvetna satsningar ger framsteg på exportmarknaden. Sverige ska ligga i framkant vid utveckling av hållbara lösningar och ny teknik. Detta ser vi tydligt i de värmländska klustren.
I Värmland finns sedan flera år tillbaka flera framgångsrika klusterbildningar. De visar tydligt att samarbetet ger ökad lönsamhet för företagen som finns inom klustret. Ett av klustren är The Paper Province, ett världsunikt skogsindustriellt kluster inom pappers- och massatillverkning. I detta finns såväl små och medelstora företag som stora koncerner. Viktiga resurser i detta kluster är Stora Enso Research, Metso Papers forskningsverksamhet och Karlstads universitet. 12 500 medarbetare i 250 företag har kopplingar till pappers- och massaindustrin. Här finns en tredjedel av Sveriges pappers- och massabruk och här tillverkas 40 % av Sveriges fiberbaserade förpackningsmaterial.
Sedan länge har universitet och högskolor en uppgift att samverka med det omgivande samhället, det som kallas ”den tredje uppgiften”. I dagens globaliserade värld har denna uppgift blivit viktigare. Vi behöver nya mötesplatser mellan akademi, näringsliv och samhälle. De värmländska klustren är utmärkta exempel på hur en sådan mötesplats kan se ut. Vi ser gärna att man utvecklar kontaktytor även mot turistnäringen, livsmedelsindustrin, sjukvård- och hälsa (Life Science). Möjligheterna är oändliga.