Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsningar på läsfrämjande i skolan också ska innefatta lässtrategier för årskurserna 4–6.
År 2006 kom en internationell jämförelse av fjärdeklassares läsförståelse. Undersökningen går under namnet PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) och visade att de svenska fjärdeklassbarnen läser bättre än jämnåriga i alla de andra 34 länderna som deltog i undersökningen. Svensk skola är alltså enligt denna undersökning bra, rent av bäst, på att lära elever att läsa.
Resultatet kommenteras med att det förmodligen är tack var den fina grund som barnen får i förskolan. Förskolan och de lägre årskurserna i grundskolan är väldigt bra på att ge barn och elever förutsättningar att lära sig läsa och komma över tröskeln till läsning.
Samtidigt visar andra internationella mätningar (såsom PISA) att svenska 15-åringar inte står sig lika bra, internationellt sett, gällande läsförståelse. Detta betyder att det är något som händer med läsutvecklingen mellan årskurs 4 och 9. PIRLS-undersökningen bekräftar den här bilden genom att visa att Sverige ligger långt framme när det gäller de första stegen i läsinlärningen, men vi börjar tappa gentemot andra länder i nästa steg.
För att möjliggöra en vidare läsutveckling behöver elever i skolan stöd i form av lässtrategier och stödstrukturer. Men här finns stora svagheter idag. Skolinspektionen granskade under 2010 undervisning med fokus på läsprocessen i svenska för åk 4–6 på 31 skolor i 25 kommuner. Samtliga av dessa skolor hade brister. Skolinspektionens slutsats bekräftar att skolorna saknar strategier för fortsatt läsutveckling och även om lärarna är bra på att hitta elevernas olika läsnivåer, organiseras undervisningen inte riktigt efter eleverna.
Enligt den utbildningsvetenskapliga forskningen (se bland annat professor Caroline Liberg, chef för utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet) använder alldeles för få lärare sig idag av forskningsresultat i arbetet med läsutveckling. Det beror inte på att det saknas forskningsresultat inom området läs- och skrivinlärning. Däremot saknas system och kunskap för att omsätta forskningsresultaten i praktiken.
När fjärdeklasseleverna kommer högre upp i skolans årskurser finns det ett behov av att lära sig olika ämnens mer specifika språk och sätt att uttrycka sig. Det är början av att lära sig olika områdens fackspråk. Läsning är en nyckel till flera ämnen i skolan, framförallt matematik och naturvetenskap. All kunskapsförmedling bygger på att eleverna lär sig behärska olika läsarter.
Sverige har behov av en satsning riktad till åk 4–6 som möjliggör för skolorna, med utgångspunkt i didaktisk forskning, att ta fram strategier för elevernas läsutveckling. Den kompetens som idag återfinns inom specialpedagogiken kan med fördel användas i större grad.