Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att förbättra antimobbningsarbetet i grundskolan och gymnasiet i enlighet med motionen.
Mobbning är ett stort samhällsproblem. Mina egna erfarenheter kommer både från den egna skoltiden och från Lerums kommun där det slutade i ett oerhört tragiskt dödsfall. En tragedi som i slutändan ledde fram till ökad medvetenhet om kräkningar och mobbing. Vi påbörjade ett stort arbete som visar att man kan göra något mot kränkningar men att det kräver ett starkt engagemang och ett väldokumenterat arbetssätt. Jag beklagar så att något sådant kunde hända, och inga barn eller ungdomar skall någonsin behöva bli utsatta för det.
En studie från Statens skolverk visar att 7–8 procent av eleverna i den svenska skolan utsätts för mobbning och 1,5 procent av alla elever utsätts för långvarig mobbning. På många håll finns en lång tradition av att arbeta förebyggande mot mobbning och skolans värdegrundsuppdrag har tillåtits ta stor plats. Arbetet har dock många gånger varit decentraliserat och skolsystemet som helhet har inte agerat samordnat nog för att skapa en långsiktig förbättring av elevernas psykosociala arbetsmiljö. En av bristerna är att det delvis saknats och delvis funnits motstridiga uppgifter om vilka metoder som har effekt i fråga om att förebygga och motverka mobbning och vilka som inte har effekt.
Efter ett regeringsuppdrag har Skolverket nu gjort en effektstudie av olika anti-mobbningsprogram och på så vis vet vi mer om vilka metoder som fungerar, men vi vet också att visa element i de vanligaste programmen och metoderna kan ha kontraproduktiva effekter och till och med leda till ökad mobbning.
Enligt en nationell inventering av vilka metoder som används i grundskolan och gymnasiet från 2009 pekar Socialstyrelsen på att den vanligaste metod som används är egenutarbetade program eller strukturerade arbetssätt. Därefter kommer SET – social emotionell träning, Kompissamtal och Farstaprogrammet.
För att få bättre effektivitet i arbetet mot mobbning behövs en central aktör som kan avvisa de metoder som är dåliga och kodifiera de metoder som har gett effekt. Ett första steg för att nå ett fungerande arbete mot mobbning blir därmed att samla in information om vilka metoder som används idag. Det kan man göra genom att till exempel införa en anmälningsplikt för skolor som startat upp ett program/strukturerat arbetessätt med syfte att motverka mobbning.