Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skolverket bör få i uppdrag att kartlägga personalens utbildningsbakgrund och utbildningsbehov i skolbespisningarna.
Skolan bidrar till att lägga grunden för barns matvanor. Därför är industriellt framställd mat inte något föredöme. Hel- och halvfabrikat som värms upp ger ingen matlust. Om aptiten är dålig räcker inte energin en hel skoldag, vilket givetvis går ut över skolarbetet. Enligt skollagen ska skolmaten vara näringsriktig, men ingenting sägs om dess kvalitet i övrigt. Målet med skolmaten måste vara att den är så god att alla elever vill äta. Om maten lagas i skolköket förbättras förutsättningarna att höja kvaliteten.
Många skolkök skulle kunna användas i betydligt större utsträckning än i dag. Flera skolkök runt om i landet – som i dag bara används för uppvärmning – står rustade för att klara matlagning på plats. Andra kök kan behöva rustas upp och renoveras för att kunna användas till matlagning.
Det är även resursslöseri att personal i skolköken värmer upp mat, trots att de hellre skulle vilja laga maten själv. Med utbildad personal i skolbespisningarna skapas dessutom ännu bättre förutsättningar för att barnen i skolan ska få bra mat, som kan lagas på plats. Det är dags att personalen i skolköken får möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning. Yrkesgruppen bör lägst ha motsvarande gymnasial utbildning inom storkök.
För att uppgradera maten i skolan föreslår vi i vår budgetmotion ett tillfälligt bidrag till kommunerna på 50 miljoner kronor per år i två år för upprustning och renovering av skolkök samt till utbildning av skolkökspersonal. Anslaget återfinns i motion Utgiftsområde 16 (Ub476).
Kunskapen om utbildningsnivå och behov i skolköken behöver också bli bättre. Det finns i dag inga uppgifter om utbildningsbakgrund bland personal inom skolkök och skolbespisning. Kommunal uppger att vissa kommuner kräver att all personal i skolköken ska vara utbildade till kock eller kokerska, andra att det ska finnas minst en anställd per arbetsplats som är utbildad medan ytterligare andra inte ställer några krav alls på yrkeskompetens.
Skolverket bör få i uppdrag att kartlägga utbildningsbakgrunden samt ta fram underlag för bedömningen av utbildningsbehovet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.