Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade satsningar på tyska språket i skolan.
Tyskland är en av världens främsta industrinationer. Räknat per capita är Tyskland tvåa i världens exportliga. Det gör att Tyskland är och förblir under överskådlig tid det europeiska industritågets draglok. Tysklands betydelse som handelspartner och därmed välståndsfaktor kan inte nog understrykas.
I runda tal står Tyskland för en dryg tiondel av den svenska exporten, vilket i faktiska tal innebär ca 110 miljarder kronor under 2010. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med ca 12 miljarder kronor. Det innebär att Tyskland är Sveriges främsta exportmarknad. Den tyska exporten till Sverige är än högre och uppgick förra året till knappa 200 miljarder kronor, dvs. ca 18 procent av Sveriges totala import.
Tyska är ett stort om än inte ett globalt språk. Människor med tyska som modersmål bor företrädesvis i centrala Europa, och totalt sett finns över 100 miljoner människor som har tyska som förstaspråk. Även om tyskan har tappat i popularitet bland dagens elever kommer vår handel med den tysktalande världen inte att avta – snarare tvärtom.
Det finns därför ingen anledning att förringa tyskans framtida betydelse. Det ligger i Sveriges och det svenska näringslivets intresse att färdigheterna i tyska språket är goda inom både offentlig sektor och näringslivet. Och även om alltfler människor med tyska som modersmål börjar lära sig engelska lär det dröja innan engelskan når samma penetrationsgrad i dessa länder som t ex i Norden och Beneluxländerna.
Således bör riksdagen överväga en översyn om att stärka tyska språkets roll i den svenska grund- och gymnasieskolan.