Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheten att ålägga högskolor och universitet att i sina utbildningskataloger eller på sina webbplatser uppge hur många procent av dem som har avslutat ett program som har fått jobb inom två år efter examen samt den genomsnittliga lönen.
Utbildning, även på högre nivå, är i Sverige inte förbehållet ett fåtal. Tvärtom, Sverige är ett av världens mest jämlika länder vad gäller möjligheterna till utbildning på alla nivåer oberoende av egen ekonomiska styrka. Ej heller är studierna avhängiga föräldrarnas köpkraft eller möjligheterna till externfinansiering som lån, erhållandet av stipendier eller förmågan att kombinera arbete med studier. Detta är bra och det ska vi som nation vara stolta över. Tyvärr är allt inte frid och fröjd för det.
Varje student på högskola eller universitet investerar ett antal år av sitt liv och ett antal hundra tusen kronor i en examen. I Sverige är utbildningsmöjligheterna stora och mångfalden i kursutbudet är omfattande – många lärosäten erbjuder en stor mängd olika kurser och utbildningar. Lejonparten bland studenterna väljer sin utbildning utifrån sina drömmar om framtiden och sina personliga intressen. Sedan hoppas eller utgår de från att utbildningen ska leda till anställning och möjlighet att försörja sig. Så är tyvärr inte alltid fallet.
Universitet och högskolor bör därför åläggas att i sina utbildningskataloger eller på sina webbplatser uppge hur många procent av dem som har avslutat ett program har fått jobb inom två år efter examen samt den genomsnittliga lönen.