Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbetet för att förbättra skolmaten.
Skollunchen är något som alla svenskar har minnen, känslor och åsikter om. Måltiden fyller flera viktiga funktioner: den ska dels vara ett tillfälle för alla elever att under trevliga förhållanden få äta sig mätta för att kunna klara skoldagen på ett bra sätt, dels vara ett bra tillfälle att lära barn och unga goda matvanor. Det är något som är viktigt för hälsan inte bara under skoltiden, utan även något man bär med sig under resten av livet.
Att tillhandahålla elever en god skolmat är ett väldigt viktigt uppdrag, men på samma gång ett svårt uppdrag som innehåller många olika komponenter. Det handlar om att kunna servera välsmakande mat som också har ett bra näringsinnehåll. Maten ska helst vara närproducerad och ekologisk, men inte kosta för mycket. Dessutom ska lunchen serveras i en lugn och bra miljö.
För en kommun med en begränsad budget är det inte det lättaste att få ihop alla dessa aspekter av skolmaten. Om vi ser oss om runt om i Sverige skiljer det sig väldigt mycket mellan hur mycket varje kommun lägger på skolmaten. Enligt Skolmatens Vänner kan det skilja mellan 3 700 och 9 000 kronor i olika svenska kommuner.
Resultatet av att skolmaten inte prioriteras blir att elever i vissa fall inte äter sig mätta och heller inte kan prestera för fullt i skolan. Vissa elever hoppar helt över lunchen. En undersökning uppskattar att så många som 12 procent av alla skolelever hoppar över lunchen helt och hållet.
Det bedrivs idag en hel del arbete för att stödja kommunerna i arbetet med att kunna erbjuda en bra skolmat. Till exempel har Livsmedelsverket ställt samman råd och riktlinjer som kommunerna kan använda sig av för att leverera bra och allsidig kost. Problemet är att många kommuner inte har en utarbetad hälsostrategi när det gäller skolmaten och inte följer de rekommendationer som finns.
Något som är viktigt är att ta fram goda exempel på bra skolmat ute i landet som andra skolor kan lära sig av. Ett exempel är Bättre Skolmat som drivs med stöd från Jordbruksverket av Skolmatens Vänner, en avdelning inom LRF. Syftet är att inspirera till utveckling och förbättring av svensk skolmat. Ett annat exempel är Skolmatsakademin – ett kunskapsnätverk med 33 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland som samarbetar för att sprida kunskap om hur skolor kan arbeta med ett positivt helhetstänkande kring skollunchen.
Regeringen har genom Jordbruksdepartementet lanserat en handlingsplan, ”Sverige – det nya matlandet”. Den presenterades 2009 och har uppdaterats i år. I handlingsplanen finns det med ett avsnitt om behovet av att förbättra den mat som serveras inom den offentliga sektorn. Där finns målsättningar som rör allt från kvalitet och matglädje till miljön i matsalen och bättre upphandlingsförfaranden.
Detta är en bra start, men arbetet måste fortsätta. Inte minst viktigt är detta mot bakgrund av att övervikt och en stillasittande livsstil är verkliga problem hos den svenska befolkningen, speciellt hos många unga. Därför bör regeringen överväga ytterligare åtgärder som syftar till att förbättra skolmaten.