Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur möjligheter kan skapas för elitidrottare att kombinera studier med en elitidrottssatsning.
Sedan 30 år tillbaka har svensk idrott byggt upp ett system med riksidrottsgymnasier. Trots ett väl utbyggt system på gymnasial nivå, finns inget motsvarande inom högre utbildning. De allra flesta når inte toppen av sina idrottskarriärer under gymnasieåren. Vanligtvis nås den när idrottaren är mellan 25 och 30 år. Det vore därför högst lämpligt att möjliggöra för idrottare att kombinera elitidrott med universitets- eller högskolestudier. I Sverige är det i dag ett utbrett problem att pensionerade elitidrottare inte har en utbildning som en grund för en civil karriär.
Som det ser ut idag är det nästintill omöjligt att kombinera studier på högre nivå med elitidrottskap, vilket är ett stort problem för unga idrottare. Det leder till att många idrottare efter gymnasieexamen tvingas välja mellan att fortsätta med elitsatsning och försaka utbildning, eller att tvärtom fortsätta att utbilda sig och samtidigt avstå från en elitsatsning. Om svensk idrott fortsatt ska vara konkurrenskraftig måste detta tvingande val bytas ut mot möjligheten att kombinera högre studier med utövande av elitidrott. I länder som USA ses en elitidrottssatsning som ett karriärval som uppmuntras. Därför skräddarsys utbildningar för personer som vill satsa dels på sin utbildning, dels på sin idrottskarriär.
Ytterligare en viktig del i en förbättrad situation för idrottares utbildningsmöjligheter vore att anordna idrottsutbildningar på högskola eller universitet på masternivå, att etablera ett elitidrottsuniversitet med bland annat en elittränarutbildning. Det bör utredas hur möjligheter kan skapas för elitidrottare att kombinera studier med elitidrottssatsning.