Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten ska spela en aktiv roll för att stödja kortutbildade i arbetslivets strukturomvandling, t.ex. genom ett nytt kunskapslyft.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av ett ständigt pågående livslångt lärande.
Tillväxt kräver kompetent personal. När varselsamordnarna under finanskrisen samlades på Näringsdepartementet för att redovisa vilka åtgärder som behövde sättas in från varje region för att motverka finanskrisen var budskapet från samtliga regioner ”ingen tillväxt utan kompetent personal”.
I dag är det stora problemet på arbetsmarknaden att arbetskraften inte har den kompetens som efterfrågas. Det rör sig om en missmatchning av resurser. Därför är en av de viktigaste insatserna vi kan göra för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och stärka de enskilda arbetssökande ett kunskapslyft. Individens kunskap och erfarenhet värderas allt tyngre. Kompetensutveckling, utbildning och fortbildning behövs hela tiden både för arbetslösa och för dem i jobb. Det ska vara möjligt att skola om sig inom det ordinarie utbildningssystemet, spetsutbildningar, ledarskapsutbildningar, specialistutbildningar och masterutbildningar på högskolan. Det krävs både praktiska och akademiska utbildningsvägar för dem som aldrig tidigare har studerat, för dem som vill vidareutbilda sig och för dem som aldrig kommit in på arbetsmarknaden.
Trots insatser över åren för att öppna högskolan för personer från hem utan utbildningsbakgrund finns alltjämt en stor social snedrekrytering – 70 % av de studerande på lärarlinjen och 85 % av de studerande på forskarutbildning har föräldrar med högre utbildning.
Sverige ska konkurrera med välutbildad arbetskraft, bra innovationsklimat, öppenhet för nya idéer, förmåga att ställa om produktionen. Politiska vägval skapar möjligheter för människor. Fördelningspolitik har historiskt sett skapat möjligheter, laglig rätt för studier, särskilt studiestöd för vuxna, statsbidrag för uppsökande rekryteringsverksamhet med mera. EU-siffror visar att 2020 har högutbildades arbetstillfällen ökat med 16 miljoner och lågutbildades minskat med 12 miljoner. Det visar att om vi ska fortsätta vara en konkurrenskraftig ekonomi krävs utbildningsinsatser.