Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa entreprenörskapskurser i grundskolan och gymnasiet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka antalet utbildningstimmar i privatekonomi, juridik och samhällskunskap i grundskolan och gymnasiet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att förlägga fler utbildningar inom livsmedelsproduktion till Skaraborg.
Sverige behöver fler som vågar satsa på att starta eget, och dessutom behöver bilden av entreprenörer förändras – länge har företagare beskrivits som giriga utsugare när de i själva verket är grunden för landets välstånd. Det är därför angeläget att denna sinnebild normaliseras och att fler unga ställer sig positiva till att starta eget företag.
Redan i unga år bör därför kreativitet stimuleras – goda idéer har ingen åldersgräns. I skolan ska eleverna lära sig olika färdigheter för att sedan använda dessa i ett framtida arbetsliv. Eget företagande måste ses som ett naturligt alternativ för unga människor. Därför bör kurser i entreprenörskap ingå som en integrerad del i grund- och gymnasieskolans kursutbud. Möjligheten till att alla skolor i landet inför kurser i entreprenörskap bör därför ses över.
I medierna rapporteras det dess värre ofta om människor som tvingas gå från hus och hem efter att ha belånat allt de äger och om ungas stora skulder. Det har tidigare varit väldigt enkelt att låna pengar, och även om bankerna nu i många fall säger nej finns det andra som säger ja. Fortfarande lockar långivare med snabba lån till mycket höga räntor som snabbt kan resultera i betalningsanmärkningar och ärenden hos kronofogden. Detta kan leda till svårigheter att sedan låna till sin första bostad och skulle således försämra möjligheterna för unga till en bra start i livet.
Det är viktigt att ungdomar får goda förutsättningar att hantera sin privatekonomi och att de får kunskaper om ekonomi, juridik och hur samhället fungerar för att kritiskt kunna jämföra exempelvis detaljerna i olika affärsuppgörelser och hur ränta och återbetalningstider påverkar privatekonomin. Detta kan verka självklart för många men långt ifrån alla har tillräcklig kunskap. Det behövs mer samhällskunskap på högstadiet där eleverna lär sig dels hur vårt samhälle fungerar ekonomiskt, dels hur man sköter sin privatekonomi och juridiska åtaganden. Då det ekonomiska ansvaret börjar allt tidigare, är det avgörande att man i skolan har utbildning i juridik och ekonomi så att unga kan klara av situationen på bästa sätt. Det behövs fler undervisningstimmar i dessa ämnen. Ingen ska behöva gå ut skolan utan att ha tillräckliga kunskaper om hur samhället fungerar och om de krav som ställs på den enskilde att hantera sin privatekonomi. Därför bör möjligheten att öka antalet utbildningstimmar i privatekonomi, juridik och samhällskunskap i grundskolan och gymnasiet ses över.
För att svenska livsmedelsföretag ska utvecklas både nationellt och internationellt behövs dels goda ekonomiska grundförutsättningar, dels väl utbildad arbetskraft. Utbildningarna bör anpassas till både dagens och morgondagens behov och bedrivas i närmare samarbete med livsmedelsföretagen. Livsmedel i form av matupplevelser är också viktigt för utvecklingen av turistnäringen. Det är även en fundamental del av framväxten av Matlandet Sverige att kunskapen om livsmedel ökar och ständigt utvecklas. Skaraborg är ett av landets i särklass viktigaste livsmedelsområden, och kan stärkas ytterligare genom fler och högre livsmedelsutbildningar i området. Livsmedelskunskaperna behöver stärkas generellt och i enlighet med vad livsmedelsföretagen efterfrågar. Det skulle gynna lantbruket i hela Sverige och därmed hela landets tillväxt. Därför bör det göras en översyn av möjligheten att förlägga fler och högre utbildningar inom livsmedel till Skaraborg.