Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om likvärdig skola för ensamkommande flyktingungdomar.
Ensamkommande flyktingungdomar kommer till Sverige i varierande åldrar. En del är så pass unga som 13 år. Under sin första period i Sverige genomgår samtliga ungdomar, precis som övriga flyktingar, en asylsökandeprocess där det avgörs om de ska få stanna i Sverige eller inte. Många ungdomar får asyl, men inte alla.
Redan under asylsökandeprocessen ska dessa ungdomar gå i skola, vilket är viktigt eftersom en del är analfabeter eller har gått i skola kombinerat med att arbeta för familjens försörjning.
Ungdomar som söker asyl har precis som alla undra ungdomar ett behov av utbildning. Enligt skollagen har alla barn i Sverige rätt till utbildning och stöd utifrån sina behov. I Sverige skiljer vi på grundskola och gymnasium. De ungdomar som söker asyl och har uppnått 16 års ålder inleder oftast sin gymnasieutbildning med ett introduktionsår. Fokus under introduktionsåret ligger på ämnet svenska och är betygsgrundande.
När det gäller svenskundervisningen sker detta med brett innehåll och inkluderar litteratur och diskussioner som berör andra ämnen, men eleverna kan dock få betyg i något annat ämne än svenska. Konsekvensen av detta upplägg blir att de elever som har svårigheter med att ta till sig svenska riskerar att inte heller ta till sig andra ämnen, exempelvis naturvetenskapliga ämnen.
Sverige är i behov av arbetskraft och som ett led i detta är det viktigt att ge dagens ungdomar möjlighet till utbildning. Sverige har dock en väldigt liten arbetsmarknad för personer utan någon som helst utbildning, vilket gör att till exempel ensamkommande flyktingungdomar får svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta medför i sin tur svårighet för dessa ungdomar att skaffa sig ett eget boende, och – än värre – de riskerar att hamna i ett utanförskap i form av bristande förankring i samhället. Svårigheten att etablera sociala kontakter kan bli kännbar när andra jämnåriga arbetar eller studerar.
Skolinspektionen har följt upp utbildningen som ges till bland annat ensamkommande flyktingungdomar och konstaterar att utbildningen på vissa håll fungerar väldigt bra, medan den på andra platser fungerar dåligt. Det som behövs är löpande uppföljning från kommunernas sida för att avläsa hur undervisningen fungerar, i kombination med att kommunen tillser att undervisningen når fram till de ungdomar som är i behov av denna. Skolinspektionen bör dessutom fortsätta att utvärdera utbildningen och göra det möjligt att jämföra hur kommunerna lyckas genomföra denna. Detta i syfte att utbildningen för flyktingar skall hålla en kvalitet som är i nivå med övrig gymnasieutbildning och möjliggöra att studierna leder till betyg i fler ämnen än svenska.