Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lärosätenas årsredovisningar, detta med anledning av Riksrevisionens rapport Användningen av basanslaget för forskning och forskarutbildning.
I dag finansieras en del av forskningen på de olika lärosätena genom externa finansiärer. Detta är en fördel då forskningen kan utökas i väsentlig grad på de olika lärosätena. Ofta samfinansieras projekt med resurser från såväl externa bidragsgivare som statens basanslag. Detta är i dag nödvändigt för att locka till sig externa bidragsgivare. En nackdel är dock att basanslagen binds upp i dessa samfinansierade projekt, vilket kan medföra att högskolornas frihet och integritet minskar. Dessutom kan det innebära att basanslagen inte används på det sätt regeringen från början avsett. En annan farhåga från Riksrevisionen är att en för stor del av basanslaget används för forskarutbildning och inte till renodlad forskning.
Samfinansiering är en finansieringsform som även i framtiden kommer att utgöra en betydande del av lärosätenas finansiering av forskning. Det är dock mycket angeläget att klara regler utfärdas och att lärosätenas årsredovisningar innehåller följande:
Storleken på de externa bidrag som har mottagits under året.
Hur stor andel av de externa bidragen som har förbrukats samt till vad.
Hur stor andel av basanslaget som har förbrukats.
Hur stor andel av basanslaget som har använts till forskning respektive forskarutbildning.
Hur stor andel av basanslaget som har använts till samfinansiering.
Det är angeläget att lärosätenas årsredovisningar innehåller klara uppgifter på hur basanslaget och de externa bidragen har använts samt hur detta lever upp till regeringens intentioner. Detta eftersom samfinansiering av forskningsprojekt har en omfördelande effekt och påverkar lärosätenas handlingsutrymme.