Motion till riksdagen
2011/12:U4
av Julia Kronlid (SD)

med anledning av skr. 2010/11:167 Biståndets resultat – tema jämställdhet och kvinnors roll för utveckling


SD2001

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i arbetet för jämställdhet bör en större prioritet ligga i satsningar för att bekämpa könsrelaterat våld och människohandel och för att öka kvinnors säkerhet och rättssäkerhet.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inte ska utöva påtryckningar på andra länder i fråga om abortlagar för att föra fram Sveriges liberala abortpolitik.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i arbetet för flickors rättigheter i högre grad bör stödja insatser för att minska antalet flickaborter.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i arbetet för reproduktiv hälsa och rättigheter bör ett större fokus ligga på att minska antalet oönskade graviditeter och aborter, med den motivation som anförs i motionen.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte bedriva svensk genuspedagogik i andra länder.

Motivering

I regeringens skrivelse Biståndets resultat – tema jämställdhet och kvinnors roll för utveckling lyfter regeringen upp fyra prioriterade teman: kvinnors politiska deltagande och inflytande, kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av könsrelaterat våld.

Kvinnors situation är i många länder svår med en allvarlig diskriminering av kvinnor på många områden. De våldsyttringar och den diskriminering som kvinnor kan utsättas för i andra länder är i många fall ofattbara och ligger långt bortom den kvinnosyn och jämställdhet som råder i Sverige. Sverigedemokraterna instämmer i att insatser för att främja kvinnors mänskliga rättigheter och jämställdhet är en viktig fråga i biståndet. Våra prioriteringar inom detta område skiljer sig dock något.

Våld mot kvinnor

Det är svårt att inte beröras när det kommer rapporter om hur kvinnor utsätts för sexuella övergrepp och andra former av våldsyttringar i andra länder samtidigt som de ofta har en dålig rättssäkerhet. Att kvinnor riskerar att utsättas för hedersmord, lynchning eller offentlig avrättning på grund av våldtäkt eller sex utanför äktenskapet är oacceptabelt och något som vi i Sverige bör ta starkt avstånd ifrån och rikta insatser för att bekämpa. Att det dessutom saknas skydd och rättssäkerhet för kvinnor när de utsätts för dylika övergrepp gör naturligtvis saken ännu sämre. Människohandel för sexuella ändamål innebär en grov kränkning av de drabbade. Att kvinnor och även män genom människohandel utnyttjas för sexuella ändamål är något som måste motverkas bl.a. genom internationell samverkan. Därför är detta insatser som i än högre grad bör prioriteras inom jämställdhetsarbetet.

SRHR och abort

I den aktuella skrivelsen framkommer det att Sverige i sin SRHR-politik lyfter fram att det är en rättighet för kvinnor med säkra och lagliga aborter, vilket Sverige vill lyfta fram i andra länder. Det finns också beskrivningar av ett projekt i Indien som handlar om att utöva påtryckningar på myndigheter för att öka utbudet på kliniker som utför aborter.

Sverigedemokraterna kan inte ställa sig bakom att Sverige ska ha den aktiva roll som vi har i dag och bedriva påverkansarbete i andra länder för att förändra deras inställning till abort. Abort är inte enbart en kvinnorättsfråga utan också ett etiskt dilemma där olika länder lyfter fram olika aspekter av frågan. I Sveriges påverkansarbete på andra länder lyfts abortfrågan upp som en kvinnorättsfråga där fostret endast ses som en del av kvinnans kropp medan det inom EU och i andra länder i världen finns skilda åsikter och inga självklara svar i den svåra frågan om när det ofödda fostret eller barnet ska räknas som ett liv värt att skyddas. Sverigedemokraterna anser att vi i relationen till andra länder inte kan ta det för självklart att Sveriges abortlag och den syn som råder hos majoriteten av svenska politiker är den enda rätta. Eftersom abort inte är en internationellt erkänd mänsklig rättighet bör vi visa respekt för andra länders synsätt i frågan.

Sverigedemokraterna kan se att det finns en problematik kring illegala aborter, speciellt i länder där abort är förbjudet och inte ens tillåts i fall där fara föreligger för kvinnans liv eller efter sexuella övergrepp. Utifrån tidigare uttalanden i Sveriges SRHR-politik framkommer det dock att övriga partiers syfte med att påverka andra länders abortpolitik inte bara handlar om att föra dialog med länder där aborter är helt förbjudna i syfte att göra aborter lagliga under vissa särskilt svåra omständigheter. Det verkar snarare handla om att ställa krav på länder att göra aborter fria och överföra den svenska synen i abortfrågan som bl.a. innebär att det endast handlar om kvinnans kropp, och detta ställer sig Sverigedemokraterna kritiska till.

En abort innebär alltid en risk och en stor påfrestning för kvinnan. Vi får inte glömma att det för många kvinnor inte är den mest önskvärda lösningen. Sverigedemokraterna anser att i arbetet för reproduktiv hälsa och rättigheter bör ett större fokus ligga på förebyggande arbete för att minska antalet oönskade graviditeter och antalet aborter. I skrivelsen lyfts det fram en insats om gravida flickors rätt till utbildning, vilket är något vi ser positivt på.

Regeringen talar i skrivelsen om att en dialog med andra länder i dessa frågor ska bygga på ömsesidigt förtroende och respekt, samt att förtroende och tillit kan ta lång tid att bygga upp i synnerhet i relation till känsliga sociala, politiska och ekonomiska frågor som kan ingå i dialogen (s. 61). Samtidigt lyfter regeringen fram dialogmaterialet som regeringen utformat tillsammans med RFSU (s. 66). Sverigedemokraterna anser att det i detta dialogmaterial inte finns något utrymme för den respekt och det ömsesidiga förtroende som regeringen menar är viktigt i dialoger. I stället lyfts en onyanserad bild av abort fram och det talas om att föra en effektiv dialog med tydligt formulerade mål. Det är också anmärkningsvärt att det är lobbyorganisationen RFSU som fått uppdraget att ta fram materialet och inte opartiska tjänstemän. Om regeringen ska ta hjälp av lobbyorganisationer bör det framkomma olika synvinklar på det berörda området. Om vi ska föra dialog med andra länder i abortfrågan bör frågan problematiseras utifrån olika aspekter, och det bör finnas en större respekt och medvetenhet kring abortens etiska dilemma.

Flickaborter

I skrivelsen står det att Unicef ska bidra till att flickor och pojkar på lika villkor ska kunna åtnjuta rätt till skydd, överlevnad och utveckling. Regeringen framhåller att Sverige i dialog med Unicef har tagit upp att Unicef ska vidareutveckla sina insatser för kvinnors deltagande, för kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, för att hindra våld mot kvinnor och flickor samt att dessutom öka flickors rätt till utbildning. Sverigedemokraterna anser att Sverige i dialog med Unicef bör lyfta fram att Unicef bör vidareutveckla sitt påverkansarbete för att minska antalet flickaborter. Sverigedemokraterna anser att det är en oacceptabel könsdiskriminering att flickor aborteras på grund av att de är just flickor och att detta ska motverkas. Det är anmärkningsvärt att denna problematik inte tas upp gällande exempelvis det projekt i Indien som handlar om att göra abort mer tillgängligt när det samtidigt är ett stort problem med flickaborter i Indien. I arbetet för mänskliga rättigheter för flickor borde en mänsklig rättighet få vara att födas och inte aborteras för att man är av ”fel” kön.

Genus

I skrivelsen tas det upp exempel på att barnmorskor ska utöva sitt yrke genusmedvetet och att man i Vietnam har utformat en utbildningssatsning om genus och jämställdhet (s. 33 och 41). Sverigedemokraterna kan instämma i att arbetet mot könsstigmatiserade roller som inskränker kvinnors grundläggande rättigheter är av vikt. Vi ser dock kritiskt på de genussatsningar som finns i Sverige med verklighetsfrånvända politiska teorier där man försöker experimentera med, eller ändra på, våra barns och ungdomars beteendemönster och könsidentitet. Om genussatsningar i biståndet har liknande innehåll är det något som vi inte kan ställa oss bakom.

Stockholm den 30 september 2011

Julia Kronlid (SD)