Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska arbeta aktivt inom EU för att den planerade uppgraderingen av handelsförbindelserna mellan EU och Israel (associationsavtalet) inte kommer till stånd så länge Israels regering inte uppfyller sina förpliktelser enligt såväl associationsavtalet som internationell lag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom EU verka för att det genomförs en undersökning om huruvida Israel märker om produkter som är producerade på ockuperade områden till att produkterna är producerade i Israel.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör kräva att Israels regering drar sig tillbaka från ockuperade palestinska områden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör kräva att Israels regering upphör med all bosättningsaktivitet på Västbanken och i östra Jerusalem.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör kräva att Israels regering upphör med det folkrättsvidriga byggandet av muren på ockuperat palestinskt område och att Haagdomstolens 70 (79) utslag från 2004, som olagligförklarar densamma, följs och genomförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att import av vapen från Israel bör upphöra.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska kalla hem den svenska militärattachén i Tel Aviv.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska ta initiativ inom EU för att EU ska införa ”smarta sanktioner” mot Israel så länge Israels brott mot folkrätten och internationella avtal fortsätter.
Palestinas strävan efter att bli erkänd som självständig stat av FN har ett stort symboliskt värde och kan förhoppningsvis utgöra början på en process som leder till förändringar av mer konkret natur. Det är, emellertid, avgörande att världssamfundet inte inskränker sig till symbolpolitik utan kraftfullt agerar mot Israels ockupation och förtryck av palestinierna. Den israeliska regeringens huvudlösa politik utgör ett hot mot såväl palestiniers som israelers förhoppningar om att kunna leva i fred och frihet.
Allt sedan 1948 är Palestina ockuperat av Israel. Således är konflikten mellan Israel och Palestina nu inne på sitt åttonde decennium. Under dessa år har civila på båda sidorna av konflikten drabbats hårt av våldet och stridigheterna.
Ockupationen av Västbanken och östra Jerusalem samt de facto ockupationen och blockaden av Gaza måste upphöra för att en varaktig fred ska uppnås. Lösningen på konflikten bygger på att alla berörda parter respekterar folkrätten, FN:s resolutioner och rätten till en fredlig samexistens inom en tvåstatslösning där båda folken kan leva i trygghet och säkerhet.
Men staten Israel ignorerar FN-resolutioner och bryter mot både folkrätt och internationell lag. Israel fortsätter det väldiga murbygget på Västbanken, som idag uppnått en längd på drygt 70 mil. Denna separationsbarriär, som väsentligen anläggs på ockuperad mark, skiljer inte bara israeler och palestinier åt utan splittrar även många palestinska familjer och försämrar tillgången på utbildning och hälsovård. Internationella domstolen (ICJ) har slagit fast att bygget av muren är olagligt och kräver att det upphör. Alla EU-länder har i FN:s generalförsamling ställt sig bakom ICJ:s ståndpunkt.
Antalet palestinska så kallade säkerhetsfångar i israeliska fängelser fortsätter vara högt och inkluderar även palestinska parlamentariker och före detta ministrar. Administrativa frihetsberövanden utan rättegång är, enligt den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem, vanligt förekommande och även barn frihetsberövas på detta sätt. Människorättsorganisationer kritiserar israeliska myndigheter för att armén och bosättare på Västbanken begår övergrepp utan att straffas. Det finns exempel där polis dokumenterats kasta sten tillsammans med bosättare på obeväpnade palestinier.
Israels folkrättsvidriga politik fortsätter trots protester från såväl omvärlden som den inhemska fredsopinionen. Ord måste nu följas av handling. Det är viktigt att den svenska regeringen nu arbetar aktivt inom EU för att den planerade uppgraderingen av handelsförbindelserna mellan EU och Israel (associationsavtalet) inte kommer till stånd så länge Israel inte uppfyller sina förpliktelser enligt såväl associationsavtalet som internationell lag.
Produkter som är producerade på ockuperade områden omfattas inte av EU:s frihandelsavtal med Israel, men det görs gällande att sådana produkter märks om av Israel, så att det istället står att produkterna är producerade i Israel. Därför bör Sverige ta initiativ inom EU till en utredning om Israel bryter mot associationsavtalet på denna punkt. I så fall bör avtalet hävas eller stoppas tills detta rättas till. Det är även viktigt att den svenska regeringen nu deklarerar tydligt att vi kräver att Israel drar sig tillbaka från ockuperade palestinska områden. Vi bör även agera mot Israels bosättningspolitik och kräva av Israel att upphöra med all bosättningsaktivitet på Västbanken och i östra Jerusalem.
Vidare bör vi agera mot byggandet av muren och kräva att Israel upphör med det folkrättsvidriga byggandet av muren på ockuperat palestinskt område och att Haagdomstolens 70 (79) utslag från 2004, som olagligförklarar densamma, efterlevs och genomförs. Vi bör dessutom förbjuda all vapenimport från Israel. Vi anser att det också är viktigt att Sverige kallar hem den svenska militärattachén i Tel Aviv. Sverige bör vidare verka för att EU ska införa smarta ekonomiska sanktioner (frysning av regeringsledamöters och höga militärers tillgångar i EU-områden, förhindra dessa från att komma in i EU m.m.) mot Israel så länge Israels brott mot folkrätten och internationella avtal fortsätter.