Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att finna hållbara finansieringslösningar för byggandet av Norrbotniabanan.
Norrland bidrar med sin expansiva basindustri till stora värden i svensk ekonomi. I Norr- och Västerbotten återfinns en betydande del av landets skogs-, järn- och stålproduktion. Hela 90 procent av den järnmalm som utvinns i EU kommer från Norrbotten och tio av Sveriges femton gruvor finns i just Norr- och Västerbotten. Dessutom har nya, stora malmfyndigheter hittats i Pajalaområdet, vilket i sin tur kommer att innebära en mycket kraftig ökning av malmproduktionen och därmed ett ökande transportbehov. Till allt detta kan även nämnas att stora delar av vidareförädlingen inom skogs- och gruvnäringen sker utanför regionen och ger därför ett stort ekonomiskt tillskott till andra delar av landet och övriga EU.
Dessvärre hotas den ovan nämnda produktionen och förädlingen att försvagas då järnvägssystemet i norra Norrland inte är rationellt. Stora värden riskerar att gå förlorade då godstransporterna till och från norra Sverige inte kan hålla den standard som krävs. Idag fattas 26 mil järnväg (Umeå–Luleå) för att Botniska korridorens del inom Sverige ska vara komplett. Om inte Norrbotniabanan färdigställs samtidigt som godstransporterna ökar, kommer systemet att bli än mer sårbart i framtiden.
Förutom effektivare transporter och minskade transportkostnader kommer Botniska korridoren, där Norrbotniabanan ingår, att bidra till miljömässiga vinster, utvecklingen av turismnäringen och utökade arbetsmarknadsområden. Men det kan inte betonas nog att Nordens tyngsta godsflöden på tåg fraktas just via Botniska korridoren. Den binder samman det naturresursrika norra Europa med de mest befolkningstäta marknaderna inom EU. Norrbotniabanan skulle åtgärda en allvarlig flaskhals i Botniska korridoren. Mot bakgrund av detta föreslår vi att riksdagen uppdrar åt regeringen att skyndsamt jobba för att finna hållbara finansieringslösningar för byggandet av Norrbotniabanan.