Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättringar i Stockholms infrastruktur.
Huvudstaden är landets tillväxtmotor. Den sprudlar av liv, vatten och människor.
Som stockholmare är jag stolt över att kunna dela med mig av allt det vackra och sevärda som finns här.
Men jag skäms när jag varje morgon ser stockholmare packa ihop sig som sillar för att ta sig till jobbet. Jag skäms inför stockholmarna som i en folkomröstning 2006 deklarerade sitt miljöengagemang och var villiga att betala miljöavgifter eller trängselskatt i syfte att minska köer och förbättra miljön.
Intäkterna skulle återföras till Stockholmsregionen för investeringar i kollektivtrafik och vägar, trodde stockholmarna. I stället behöll staten pengarna och välbehövlig infrastruktur gick stockholmarna och dess besökare om intet.
Vi ser hur huvudstäder som till exempel Prag bygger ut sin tunnelbana. Vi får forskningsrapporter om den samhällsekonomiska lönsamheten i kollektivtrafik och i synnerhet tunnelbanesystem.
Mitt i allt detta står Stockholms vardagsmiljöhjältar där svettiga, ihoptryckta och inser att bilen är nog ett bättre alternativ trots bilköer och miljön.
Möjligheten bör undersökas att med hjälp av trängselskatterna skapa ett rejält investeringsprogram för Stockholms infrastruktur.