Motion till riksdagen
2011/12:T332
av Nina Lundström (FP)

Cykling


FP1190

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av åtgärder för förbättrade villkor för cykeltrafiken.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser för ökad trafiksäkerhet för cyklister.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om cykelmotionslopp.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell informationskampanj om cykling och cyklister.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om cykling och kombinationer med andra transportslag.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om höghastighetsbanor för snabbcyklande cyklister.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att trafikhuvudmännen bör ha i uppdrag att även planera för cykelparkeringar och cykelförvaring.

Motivering

Cyklandet ökar glädjande nog i delar av vårt land. Cykling innebär både en klimatsmart form av transport och ett sätt att förbättra folkhälsan. I vissa kommuner sker det infrastruktursatsningar på cykling, medan det i andra kommuner går långsamt.

Generellt är cyklister en trafikantgrupp som är mycket utsatt. Skaderisken för cyklister har beräknats till nio gånger högre än för biltrafikanter. Antalet omkomna i cykelolyckor brukar uppgå till omkring 30 personer varje år. Under 2010 uppgick antalet svårt skadade cyklister till 269 personer.

Det behövs ökat fokus på att förebygga olyckor och tillbud vad gäller cyklismen. Dålig beläggning på cykelbanor/vägar och brister i underhåll kan vara orsak till olyckor såsom fall och vurpor. Det bör finnas en tydlig nationell målsättning i att centrala cykelstråk ska ha hårdgjord yta (asfalt eller liknande). Ansvariga statliga verk har en viktig roll i att bevaka hur cykelstråk underhålls och utvecklas.

Trafikverket bör se till att alla vägar som tidigare haft, eller som bör ha, goda cykelmöjligheter nu tillförsäkras cykelväg eller motsvarande för att skapa en trygg och säker cykelmiljö.

Väjningsregler vid övergångsställen, bilisters väjningsplikt för cyklister i blandad trafik samt tillgången på separata cykelvägar/banor är några andra viktiga aspekter för ökad säkerhet och trygghet. Det bör finnas en tydlig ambitionsnivå vad gäller att minska antalet olyckor. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Idag arrangeras många cykelmotionslopp som lockar motionärer. Motionsloppen bidrar till att locka fler att både cykelpendla och träna cykling. Utländska deltagare lockas till Sverige tack vare intressanta motionslopp. Därmed påverkas även besöksnäringen positivt. Att delta är en viktig träningsmorot för många. Vätternrundan är till exempel det största motionsloppet för landsvägscykling. Genom motionsloppen lockas fler att träna och cykelpendla, vilket i sig är ett välkommet bidrag till folkhälsan. Deltagare kan dock ofta önska att det skulle vara möjligt att leda bort biltrafik under motionsloppen. Detta förutsätter samverkan mellan olika myndigheter inklusive polisen samt översyn av regelverk.

Cyklingens villkor och betydelse ur transportperspektivet borde göras än mer tillgängligt genom en nationell informationskampanj om cykling och cyklister – dels de positiva effekterna av cyklingen sett till folkhälsa, dels hur betydande cyklingen är som alternativ till bil kontra allmänna kommunikationsmedel, inte minst för kortare sträckor. Trots alla goda förtecken finns även utmaningar. Kunskapen om trafikregler, väjningsregler och säkerhet borde lyftas genom en informationskampanj för att genom ökad kunskap förebygga olyckor och tillbud. En informationskampanj förutsätter ett nationellt uppdrag genom att frågan berör nationella, regionala och lokala förutsättningar med många olika ansvariga myndigheter och beslutsorgan.

Cykelturismen växer runt om i världen och exempelvis Spanien, Italien och Frankrike satsar på att locka cykelturister. Turister kan njuta av allt från stillsam cykling mellan gårdar till avancerade turer för vältränade landsvägscyklister. Många drömmer om att cykla någon av bergsetapperna i Tour de France, som öppnas för besökare vid vissa tidpunkter.

För att utveckla besöksnäringen kopplad till cykling i Sverige behövs det dock bättre information, lättillgängligt kartmaterial, skyltning av nationella cykelleder, upprustning av cykelstråk, ökad säkerhet på vägar med blandad trafik som saknar cykelbanor och vägunderhåll som tar hänsyn till cyklisternas framkomlighet.

Berörda verk som ansvarar för vägar, cykelbanor, planering och besöksnäring bör tillsammans med berörda turistorganisationer följa utvecklingen av en handlingsplan för ökad cykling i Sverige. Länsstyrelserna bör ha en viktig roll i att bidra till regionala strategier för att utveckla cykelinfrastrukturen. Kommunala cykelplaner bör vara del av kommunernas trafikplanering.

Angelägna satsningar handlar även om att koppla ihop cykling med andra transportslag. Det måste bli möjligt att kombinera kollektivt resande med cykling. Separata cykelbanor samt höghastighetsbanor för snabbpendlare är en del av modern infrastrukturplanering. Trafikhuvudmännen bör ha i uppdrag att även planera för cykelparkeringar och cykelförvaring. Cyklister behöver ges tydligare anvisningar och förslag på alternativa cykelvägar vid till exempel förändringar till två-plus-ett-väg som har vajerräcken i mitten.

Vissa trafikregler i tätort tar mest hänsyn till bilburna resenärer, vilket påverkar cyklingen negativt. Det är idag inte möjligt för kommuner att låta cyklister cykla mot enkelriktat. Det generella förbudet mot undantag för cyklister bör ändras, eftersom smala cyklar ofta har framkomlighet även där bilar inte har det. Förbudet leder till att cyklister tvingas till omvägar i onödan.

Cyklister är enligt nuvarande lagstiftning skyldiga att cykla på cykelbana om sådan finns utmed bilvägen. Regeln är inte optimal med tanke på de stora variationerna mellan cyklister. Det är ur trafiksäkerhetssynpunkt ofta bättre att snabba cyklister inte cyklar på cykelbanor med de låga hastighetsbegränsningar som där råder. Snabba cyklister är säkrare i blandtrafik, vilket även ökar säkerheten för dem som finns på cykelbanan.

Det är av stor vikt att regering och riksdag fortsätter att beakta cyklingens positiva effekter på miljö, folkhälsa, transporter och utveckling av besöksnäringen.

Stockholm den 29 september 2011

Nina Lundström (FP)