Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten till säkrare val för cyklister.
Vanligen saknas cykelvägar på den svenska landsbygden. Många landsvägar är dessutom smala och en väl tilltagen vägren är ovanligt. Precis som gångtrafikanter är cyklister oskyddade men eftersom de färdas i samma riktning som motorfordon utsätter de sig för betydligt större risker. Till skillnad från en gångtrafikant som på långt håll ser ett mötande fordon hinner inte en cyklist agera när ett upphinnande fordon snabbt närmar sig bakifrån för att sedan i hög fart passera bara någon meter från cyklisten.
Antalet skadade och dödade i trafiken har minskat de senaste åren. Detta är enligt Trafikverket en trend som syns även bland cyklisterna. Men trots att siffrorna är historiskt låga innebar de ändå att i medeltal 32 cyklister per år dör i trafiken, och omkring 1 000 skadas.
I trafiksäkerhetsarbetet ingår en rad åtgärder. Det är exempelvis rimligt att anta att ett ökat användande av cykelhjälm är en viktig anledning till att antalet dödade cyklister i trafiken är relativt litet. Att utbyggnaden av cykelbanor i städer och tätbebyggda områden har varit påtaglig under senare år är likaså en anledning. Däremot har inte alls samma utbyggnad kunnat ses på landsbygden. Åtminstone gäller inte detta i normalfallet.
För att utöka säkerheten för cyklister på landsvägar eller andra platser där det saknas ändamålsenliga cykelvägar och den högsta tillåtna hastigheten är 70 km/h eller högre bör möjligheten att tillåta cykling på vänster sida av vägen ses över. Effekterna för trafiken i stort av att tillåta cyklister att göra säkrare val i trafiken måste naturligtvis noggrant beaktas före ett genomförande.