Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att insulinpumpar även fortsättningsvis ska garanteras inom ramen för läkemedelsförmånen.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, föreslår att den statliga subventionen för insulinpumpar tas bort. I Sverige finns 40 000 personer som drabbats av diabetes typ 1 och av dessa är knappt 8 000 barn under 18 år. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som slår ut kroppens egen tillverkning av hormonet insulin. Sjukdomen är kronisk och det finns idag inget botemedel eller något vaccin – utan insulin dör personen.
Modern behandling av diabetes typ 1 sker genom s.k. flerdosbehandling, vilket för de allra flesta innebär att insulin tillförs kroppen genom flera dagliga injektioner med en s.k. insulinpenna. Ungefär 9 000 personer använder istället en insulinpump, som förskrivits av läkare efter en sedvanlig medicinsk bedömning.
Syftet med förskrivningen av en insulinpump är att ge en bättre blodsockerkontroll och att undvika kraftigt svängande blodsocker, något som annars kan påverka den dagliga livsföringen mycket.
Själva insulinpumpen omfattas idag av läkemedelsförmånen och är kostnadsfri för den enskilde och har så varit allt sedan 1989. En pump kostar ca 30 000 kr och livslängden är fyra år. Grunden till kostnadsfriheten är att insulinpumpen anses utgöra en ”förbrukningsartikel som behövs för att tillföra kroppen ett läkemedel”.
TLV föreslår nu en ändring av praxis för begreppet ”förbrukningsartikel”. En insulinpump ska inte längre betraktas som en förbrukningsartikel eftersom den har en livslängd på fyra år och kan komma att användas av flera personer. Pumparna kommer därmed inte längre att ingå i den statliga subventionen utan blir en fråga för varje enskilt landsting.
Det finns en risk att möjligheten att få en insulinpump kan komma att begränsas i de hårda prioriteringar som landstingen måste göra. I slutändan kan den enskilde tvingas att helt eller delvis betala själv för pumpen och därmed för sin livsuppehållande behandling.
Mot denna bakgrund finns det anledning att staten klargör att tillgången till insulinpumpar för de personer som behöver dem även fortsättningsvis ska garanteras inom ramen för läkemedelsförmånen.