Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att även familjehem bör omfattas av lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn.
År 2006 släppte regeringen proposition 2006/07:37 om registerkontroll av personal vid sådant hem för vård eller boende som tar emot barn. Propositionens syfte var högre skydd för barn för att förebygga att de utsätts för övergrepp, kränkningar eller annat särskilt skadligt inflytande från personer i barnens närmaste närhet. I propositionen konstaterade man följande:
Skälet för en kontroll väger enligt regeringens bedömning så tungt att det måste accepteras att skyddet för den personliga integriteten får vidkännas en viss kränkning. Här måste särskilt framhållas Sveriges åtagande enligt barnkonventionen att vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra att barn förmås eller tvingas delta i olagliga sexuella handlingar. Utifrån barnkonventionens perspektiv är skyddet för barnet det övergripande intresset och den vuxnes integritet får stå tillbaka för detta.
Dock valde man av någon anledning att inte omfatta familjehem i förslaget – detta trots argumentationen i propositionen.
Som en följd av att propositionen trädde den 1 juli en ny lag om obligatorisk registerkontroll (2007:171) i kraft. Denna innebar obligatorisk registerkontroll av personal vid sådant hem för vård eller boende som tar emot barn och statliga institutioner i drift av Statens institutionsstyrelse. Kontrollen avser såväl belastningsregistret som misstankeregistret.
Den sociala barn- och ungdomsvården har länge uppmärksammats för problem som missförhållanden, övergrepp och annan försummelse. Den 13 september 2011 skrev barn- och äldreministern Maria Larsson en debattartikel på regeringens hemsida där hon klargjorde att regeringen tänkt satsa en halv miljard kronor för att skydda barn i socialvården. Initiativet är bra och innehåller ett flertal åtgärder för att öka tillsynen och säkerheten för de placerade barnen. Det finns dock även åtgärder för ökad trygghet som fortsatt inte vidtagits och som skulle innebära förhållandevis låga kostnader.
Varje år placeras omkring 12 000 barn i familjehem runt om i landet. Placeringarna har individuella orsaker och familjehemmens syfte är att vårda och fostra på uppdrag av socialnämnden. Många unga som placeras kommer från trasiga hemförhållanden och kan många gånger även ha kriminellt förflutet. Att bli fosterhemsförälder innebär därför ett stort och viktigt förtroende från samhället. I enlighet med lagen (2000:872) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och barnomsorg (registerkontrollagen) har kommuner idag rätt att begära registerutdrag för familjehemsföräldrar. Dock föreligger det, till skillnad från hvb-hem och statliga institutioner, inte någon skyldighet för kommunerna att genomföra dessa.
Alla placerade barn i landets samhällsvård bör ha samma rättigheter att inte fara illa och det är angeläget att samhället är tydligt i detta. Den säkerhetsåtgärd man vidtog genom att införa obligatoriska registerutdrag är lika viktig för barn placerade i hvb-hem som barn i familjehem. Det är av stor vikt att man värnar barns bästa och att de inte riskerar att utsättas för vanvård oavsett i vilken typ av vårdinstans de hamnar och oavsett vem som fått förtroendet att vårda och fostra ett barn. Den grundläggande trygghet som ett utdrag ur belastningsregistret faktiskt ger går inte underskatta. Med anledning av detta bör lagen (2007:171) om obligatorisk registerkontroll korrigeras så att den även omfattar dem som tar emot barn i familjehem.