Motion till riksdagen
2011/12:So607
av Monica Green m.fl. (S)

Barnperspektivet


S2155

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra barnperspektivet i det lokala och regionala arbetet genom ökad styrning och ökad stimulans från den nationella nivån.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att målen i den nationella strategin behöver preciseras.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lokala barnombud bör övervägas.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en ny ekonomisk satsning bör genomföras för att stimulera kommuner och landsting i deras arbete med att lyssna till barn och utveckla barnperspektivet i beslutsprocesserna.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra barnkonventionen till svensk lag.

Motivering

Barnkonventionen är en naturlig utgångspunkt i allt arbete med barns och ungas rättigheter både i enskilda fall och i frågor som rör barn och unga som grupp. Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga konventionens innehåll. I Sverige har vi kommit långt i arbetet med att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter, dvs. barnkonventionen. Men arbetet måste ständigt fortgå.

Barn ska behandlas som mer sårbara än vuxna och ha tillgång till omvårdnad, stöd och särskilt skydd, även rättsligt. Arbetet med barnkonventionen handlar inte bara om barns rättigheter, utan även om att öka kvaliteten i beslutsfattandet så att besluten blir bättre för dem som berörs och så att samhället använder sina resurser på bästa sätt.

Varje barn ska ses som en självständig individ med egna rättigheter. Barnen har rätt att få uttrycka sina synpunkter, och vuxna bär ansvaret för att ta till sig synpunkterna.

Att lyssna på barnen när kommunen ska planera området kring en skola och gångvägen till skolan borde vara en självklarhet, men görs inte överallt.

Att barnen ska få möjlighet att lyssna, ge synpunkter och ta del av politiska beslut som berör dem borde också ha genomförts i hela landet, men så är inte fallet.

Genom barnkonventionen stärks barnets roll, såväl i familjen som i samhället. Barnkonventionen är ett verktyg för att skapa ett samhälle som i alla sina delar utgår från ett tydligt barnperspektiv. Barnperspektivet ska belysas innan beslut tas.

En av förutsättningarna för att stärka barnets rättigheter som samhällsmedborgare är att alla aktörer aktivt verkar för att synliggöra ett barnperspektiv. I den nationella strategin sägs att kommuner och landsting bör inrätta system. Barnplaner, barnbilagor till budgeten och barnkonsekvensanalyser kan vara instrument för sådan uppföljning. Erbjud personal fortbildning om barnkonventionen och dess genomförande.

Trots denna tydliga ambition att få kommuner och landsting att ha ett barnperspektiv i allt beslutsfattande så vet vi att arbetet går för sakta framåt. Många kommuner och landsting har fattat principiella beslut att leva upp till barns rättigheter men alltför få har metoder för att lyssna till barn eller för att beakta barnets bästa i själva beslutsprocessen.

Barnkonventionen bör upphöjas till svensk lag.

Stockholm den 4 oktober 2011

Monica Green (S)

Carina Ohlsson (S)

Ann-Christin Ahlberg (S)

Désirée Liljevall (S)

Fredrik Lundh Sammeli (S)

Jennie Nilsson (S)

Marie Nordén (S)

Åsa Lindestam (S)