Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för hur fler kan få möjlighet till att få servicehundar.
Det finns rapporter som visar att sällskapsdjur bidrar till att ge människor bättre livskvalitet. Djurägare som utsätts för ökad stress besöker inte läkare lika ofta som personer med samma stressnivå som inte äger något sällskapsdjur.
Andra forskningsresultat visar att äldre människor som har sällskapsdjur klarar sig själva i större utsträckning än de som inte har djur och kan ofta bo kvar längre i sina bostäder. De har i genomsnitt lägre blodtryck och kolesterolnivåer, färre sömn- och hjärtbesvär, är mer stresståliga och drabbas inte lika ofta av ångest. Den förbättrade livskvaliteten leder till positiva ekonomiska effekter för samhället i form av stora besparingar för läkarbesök och institutionsvård samt kostnader för mediciner. Det finns alltså ekonomiska vinster utöver livskvalitet att göra med en satsning på servicehundar.
I dag utbildas hundar som ett stöd för personer som är synskadade. Hundarna blir ett bra hjälpmedel i dessa personers vardag. Vi vet också att hundar kan hjälpa människor som har olika sjukdomar som exempelvis reumatism och diabetes. Hundarna är till god hjälp både med att varna vid koma men också att hjälpa den som har svår värk att plocka upp och hämta saker. Dessa hundar måste i dag ägaren själv betala utbildningen för. Många gånger kan de som är drabbade av sjukdomar vara i en sådan ekonomisk situation att de inte har ekonomiska förutsättningar att köpa sig en hund då en sådan utbildning kan kosta runt 5 000–6 000 kr.
Därför borde regeringen se över förutsättningarna för hur fler kan få möjlighet till att få servicehundar.