Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra barnkonventionen till svensk lag.
Barn ska behandlas med respekt, ha rätt att komma till tals och barns bästa ska alltid komma i första rummet när man fattar beslut som rör barn. Det är vad barnkonventionen säger, men det fungerar inte alltid i praktiken. Trots stora informationsinsatser, satsningar på kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling i socialtjänsten, inrättandet av en barnombudsman och lagändringar finns det starka skäl att fortsätta arbetet med att garantera barns rättigheter så att Sverige lever upp till de åtaganden som förpliktigat oss genom barnkonventionen.
Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen. Sverige ratificerade konventionen året därpå, i juni 1990, och strax därefter trädde konventionen i kraft.
År 1997 presenterades utredningsbetänkandet Barnets bästa i främsta rummet (SOU1997:116) som ansåg att det räckte med att anpassa våra lagar till konventionen. Barnkonventionen behövde inte inkorporeras i rättssystemet var slutsatsen.
Men när det fortfarande inte fungerar fullt ut efter mer än tjugo års ansträngningar är det dags att tänka nytt. Om det krävs att barnkonventionen görs till lag för att stärka barns rättigheter och öka kunskapen om och efterlevnaden av barnkonventionen är det dags att göra det nu.
I Barnombudsmannens årsrapport som presenterades i mars 2009 ingick en undersökning där det framkom att endast vart femte barn hade hört talas om barnkonventionen. Ändå har barn, enligt konventionen, rätt att känna till sina egna rättigheter. Sverige har, enligt artikel 42 i konventionen, ett ansvar för att kännedom och kunskap om konventionen sprids i hela samhället, inte minst till föräldrar, politiker, olika yrkesgrupper som arbetar med barn och inte minst barnen själva. Med ökad kunskap följer också större förutsättningar för barnen att få hjälp när deras rättigheter kränks och att slå larm när andra drabbas.
I december 2010 antog riksdagen regeringens förslag om en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Den har kommit till för att ge barn starkare rättigheter på alla områden och för att öka medvetenheten hos olika aktörer. Därför omfattar den alla offentliga aktörer på både nationell och lokal nivå, såväl regeringen som våra stora myndigheter liksom kommuner och landsting. En kartläggning görs nu inom Regeringskansliet av hur svensk lagstiftning förhåller sig till de rättigheter barn har enligt barnkonventionen. Denna kartläggning kommer att bidra till kunskapen om var det finns brister i skyddet och stödet för barn.
Såväl strategin som kartläggningen bidrar till att lyfta upp frågorna om barns rättigheter men är inte tillräckliga. Om barnkonventionen blir svensk lag innebär det att den får direkt rättslig verkan i Sverige och att barns rättigheter stärks.
Det ska vara en självklarhet att alla människor har lika värde och samma rättigheter, oberoende av ålder. Den nuvarande transformeringsmetoden, att anpassa lagstiftningen till barnkonventionens bestämmelser, är otillräcklig. Det behövs mer och därför bör barnkonventionen göras till svensk lag.