Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att socialtjänsten bör förlänga arkiveringstiden för utredningshandlingar som gäller barn.
När socialtjänsten får kännedom om att ett barn far illa görs en utredning. Många gånger är det svårt för barn att berätta att de blivit utsatta för misshandel eller sexuella brott. Särskilt svårt är det om det är en närstående som är förövaren. Om barnet inte berättar vad som hänt och det inte finns annan bevisning kan utredningen läggas ner utan att polisanmälan görs.
Det är vanligt att barn senare i livet väljer att berätta om brott som de utsatts för när de var små. Ibland kan det ta upp till tio år innan barnet känner sig tillräckligt starkt för att berätta om t.ex. sexuella övergrepp.
Jag har fått uppgifter om att socialtjänsten sparar sitt utredningsmaterial i fem år i fall som inte leder till polisanmälan. Detta är för kort tid med tanke på att detta material kan var mycket viktigt när barnet senare i livet känner sig redo för att berätta.
Jag anser att socialtjänsten skall arkivera ovanstående utredningsmaterial i minst tio år.