Motion till riksdagen
2011/12:So313
av Camilla Waltersson Grönvall (M)

Vårdlots för barn med funktionshinder


M0748

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en vårdlots för barn med funktionshinder.

Motivering

Att få barn är den största gåvan i världen. Det kan alla som upplevt lyckan att bli förälder vittna om. Den första tiden kan ibland upplevas som jobbig med lite sömn, oregelbundna tider och en ständig uppmärksamhet riktad mot barnet. Detta brukar dock minska med tiden och ersättas av en trygghet och harmoni.

I Sverige har ungefär 37 000 personer en utvecklingsstörning. Orsakerna till störningarna varierar. Det kan bero på en kromosomförändring, en fosterskada eller en annan skada som uppstod vid födseln. Downs syndrom är den vanligaste orsaken till utvecklingsstörning. Varje år föds det omkring 120 barn med Downs syndrom i Sverige. Det motsvarar ett barn på 800 födslar. Personer med Downs syndrom lider ofta av medicinska åkommor som till exempel hjärtfel, infektionsproblem, synfel och hörselnedsättning. De har ofta låg muskelspänning och måste ha motorisk träning. Många har talsvårigheter.

För föräldrar till barn som föds med detta och många andra funktionshinder så delas den villkorslösa kärleken till barnet med oron över barnet och det stora ansvar som krävs. Dessa föräldrar har en större belastning både fysiskt och psykiskt med exempelvis tunga lyft, sömnbrist och stressymptom till följd av deras barns funktionshinder.

I färska studier av föräldrar till funktionshindrade barns situation så visar det sig att 48 procent av mammorna till barn med utvecklingsstörning hade symptom på psykisk ohälsa i jämförelse med 19 procent av deras män. För föräldrar till friska barn så var siffrorna 17 procent för mammorna och 15 procent för papporna. Några tecken var svårigheter att sova, oro för den kroppsliga hälsan, känsla av att vara misslyckad, orkeslöshet och passivitet, samt känsla av hopplöshet.

Det är i stor utsträckning kvinnorna som anpassar sitt yrkesliv till den förändrade familjesituationen. Många går ner till deltidsarbete och tar hand om hem och barn. Många kvinnor känner både dåligt samvete över att det funktionshindade barnet inte får mer tid samtidigt som det finns ett dåligt samvete över att syskonen hamnar i bakgrunden och att tiden inte räcker till.

Till detta kommer ett tids- och energikrävande arbete med att kämpa för resurser till barnet. Det är många instanser som skall kontaktas, många möten med allt från läkare till diverse handläggare, ständig uppdatering av information av både medicinsk karaktär och vilka rättigheter barnet har. Det är inte svårt att förstå att det än svårare för en ensamstående förälder.

I Stockholm har idén om vårdlots på allvar provats. Vad man hittills har kunnat se är att patienterna mår bättre och får en förbättrad livskvalitet. Grundidén för motionen är densamma. Med en vårdlots för dessa funktionshindrade barn och deras föräldrar skulle troligen en högre livskvalitet uppnås samtidigt som samhället ekonomiskt skulle spara pengar i form av högre förvärvsfrekvens hos anhöriga, minskad sjukskrivning, effektivare resurshantering i vården, etc. Regeringen bör därför se över förutsättningarna för införandet av en sådan vårdlots för funktionshindrade barn och deras föräldrar.

Stockholm den 3 oktober 2011

Camilla Waltersson Grönvall (M)