Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nödvändigheten av att utreda vilka resurser som behövs i kommunerna för att rehabiliterande verksamhet riktad till barn till alkoholmissbrukande föräldrar ska genomföras på bästa sätt.
Enligt beräkningar från Folkhälsoinstitutet växer vart femte barn upp i hem med föräldrar som dricker för mycket och därav upplever stor oro. Det handlar om 385 000 barn som växer upp med föräldrar som har ett missbruk eller ett riskbruk av alkohol. Förutom det lidande som drabbar ett barn som växer upp med missbrukande föräldrar vet vi av forskning att dessa barn löper fem gånger högre risk än andra barn att själva hamna i missbruk och kriminalitet. För att förhindra framtida missbruk och kriminalitet måste dessa barn uppmärksammas och nås med särskilda insatser. Regeringen genomför flera insatser på detta område, vilket naturligtvis är positivt. I september 2011 har regeringen gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att fortsatt stödja mödra- och barnhälsovårdens arbete med att informera blivande föräldrar om riskerna med alkohol, narkotika, dopning och tobaksbruk under graviditeten. Institutet ska bland annat upprätthålla de nätverk av barnmorskor och annan berörd personal som bildats inom det tidigare så kallade riskbruksprojektet och det arbete som har skett inom det nationella tobaksuppdraget för att utveckla det förebyggande arbetet inom mödra- och barnhälsovården. Det har också i september blivit klart med en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården.
De kommunala insatserna måste förstärkas – gärna i samarbete med ideella organisationer. En allmänt högre kunskap och beredskap hos alla som arbetar professionellt med barn, till exempel förskolelärare, fritidspedagoger och skolpersonal, behövs också. Generellt tycker barn att det är obehagligt när deras föräldrar dricker. När föräldrarnas beteende ändras känner de inte längre igen mamma eller pappa. Det finns därför goda skäl för alla föräldrar att fundera över hur alkoholvanorna uppfattas av barnen. Därför behöver det ytterligare utredas hur kommunerna på bästa sätt kan rikta sin verksamhet för att informera föräldrar om riskbeteenden, åtgärder och rehabilitering vid missbruk och hur information till barn till alkoholmissbrukande föräldrar effektivast och enklast görs.