Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av förebyggande åtgärder inom hälsoområdet.
En stor del av den tillgängliga statistiken och medierapporteringen visar att det finns allvarliga brister i den svenska folkhälsan. Dessa brister kan i stort delas in i två huvudgrupper. Å ena sidan handlar det om exempelvis luftföroreningar och oacceptabla arbetsmiljöer och arbetsplatser. Å andra sidan finns en stor grupp mer eller mindre självförvållade vällevnadssjukdomar som exempelvis övervikt och bruket eller missbruket av alkohol och andra droger.
I den första gruppen finns det till viss del mer ”raka” och hanterliga metoder för att komma till rätta med missförhållanden. I den andra ohälsogruppen som omfattar bruket/missbruket av narkotika, alkohol och tobak läggs mycket av ansvaret på den enskilda individen. Sedan vårt lands gränser öppnats i och med inträdet i EU har tillgängligheten ökat och därmed den okontrollerade införseln av narkotikapreparat och andra droger eftersom kontrollmöjligheterna har blivit sämre. Detta har lett till ökat individuellt beroende samt fysiska och psykiska lidanden för enskilda individer, familjer och alltför många barn. Det förhållandet att rökning numera går allt längre ned i åldrarna, vilket även gäller bruket av alkohol, anser vi medför en risk för framtida beroende samt även risk för övergång till tyngre missbruk senare i livet.
Rökningen är den enskilt största ohälsofaktorn och utgör en allvarlig hälsorisk som i alltför många fall leder till individuella lidanden och för tidig död. Det orsakar också samhället stora kostnader och belastar sjukvårdens resurser.
Även om kostnaderna för vår ohälsa tar alltför stor del av vår gemensamma ekonomi, är det i första hand omsorgen om individens kända och oönskade lidanden och olycka vi tänker på och som vi anser bör minska genom ett gediget arbete med bland annat förebyggande åtgärder. Det görs en hel del, men vi är övertygade om att ytterligare förbättringar kan åstadkommas.
Folkhälsopolitiken slår fast att det ska skapas förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vi vill understryka den inriktningen. Folkhälsan både i Sverige och i många andra länder är klassbunden. Ökade sociala och ekonomiska klyftor leder också till ökade klyftor när det gäller folkhälsan. En politik som minskar de sociala och ekonomiska klyftorna har därför stor, för att inte säga avgörande, betydelse för ett framgångsrikt folkhälsoarbete.