Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att pröva möjligheten att införa en generell skatterabatt för FoU i småföretag.
I dag är Sverige ett av få OECD- och EU-länder som inte erbjuder någon skattestimulans för att stärka FoU-investeringar bland små och medelstora företag. Denna typ av instrument är inte emot EU:s statsstödsregler utan medlemsstaterna uppmuntras tvärtom att vidta åtgärder för att ytterligare stimulera företagens investeringar i FoU. Sverige tillhör en minoritet av medlemsstaterna som ännu inte hörsammat detta.
I alliansregeringens valmanifest konstateras att det är motiverat att genomföra lättnader för att stärka tillväxten och som exempel nämns en möjlig FoU-rabatt, förutsatt att det ekonomiska utrymmet är tillräckligt stort. Tack vare en ansvarsfull politik har Sverige en av de starkaste offentliga finanserna inom EU. I sammanhanget är det rimligt och klokt att investera en begränsad del av detta i framtidens tillväxt, folkhälsa och företag.
Särskilt viktig är denna fråga för små och medelstora företag i kunskapsbaserade sektorer som exempelvis life science, it, telekom och miljöteknik. Deras produkter och tjänster baseras ofta på frukterna av samhällets stora FoU-investeringar och är inriktade på att lösa flera av samhällets framtidsutmaningar och därmed öka välståndet hos befolkningen. Samtidigt har de ofta inte produkter på marknaden som genererar intäkter, vilket gör att tillgången och hur länge det egna kapitalet räcker är av avgörande betydelse, särskilt som kostnaderna i stort sett enbart är relaterade till FoU och personal.
Sverige är i dag framstående inom innovation i bemärkelsen att starta nya små företag som exempelvis arbetar med vaccin mot diabetes, stamceller och en bot för Parkinson. Däremot är vi sämre på att få dessa att växa och utvecklas i landet. Det är viktigt att ta vara på denna innovationskraft på ett sådant sätt så att de mindre och medelstora företagen kan utvecklas till livskraftiga företag. Frånvaron av en FoU-rabatt har identifierats som ett av de allvarligaste hindren för tillväxt av såväl myndigheter som Vinnova, Invest Sweden, Globaliseringsrådet och branschorganisationer som Sweden Bio.
I dag investerar svenska små och mellanstora företag mindre i FoU än företag i samma storleksklass i både nordiska länder och USA, Kanada och Schweiz. För att säkra framtida tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft krävs, utöver att stora bolag som Astra Zeneca, Ericsson och ABB stannar i landet, fler nya och växande företag i alla sektorer som satsar på produkter och tjänster som konkurrerar med kunskapsinnehåll, inte pris per arbetad timme.
Då de flesta andra länder erbjuder möjligheten till FoU-rabatt så försämrar avsaknaden av denna även konkurrenskraften för det svenska företagsklimatet och för de innovationsföretag som kämpar för att växa här. Det riskerar även att skicka motstridiga signaler om Sveriges förmåga och vilja att konkurrera om den bästa kompetensen. I dag lockas de svenska kunskapsbaserade företagen av andra EU-länders talangscouter med FoU-rabatter på mellan 30 och 50 % av den totala insatsen. Då dessa företag ännu inte tjänar egna pengar utan har en finansiering baserad på riskkapital eller statligt kapital så är etablering i dessa länder synnerligen attraktiv eftersom resurserna räcker mycket längre och ger mer jämfört med i Sverige.
Ett branschneutralt FoU-stöd med så få specialvillkor som möjligt vore ett bra kompletterande sätt att främja FoU i småföretag. I Storbritannien, Kanada och Frankrike finns redan olika sådana system i bruk. EU-kommissionen har via gruppundantag i statsstödsreglerna gett möjlighet för medlemsstaterna att stimulera FoU bland små och mellanstora bolag. För att underlätta för medlemsstaterna att anpassa till sina nationella förutsättningar och undvika gränsdragningsproblematik har man etablerat gemensamma definitioner som Young Innovative Company (YIC). Rabatten kan vara utformad som ett skatteavdrag, en skattekredit eller nedsatt arbetsgivaravgift. Erfarenheter från olika utformningar av systemen i andra länder bör i det sammanhanget kunna spela stor roll.
Vid tidigare behandling av ärendet i riksdagen har motioner om avdragsrätt och forskningsstöd jämställts med sponsring och gåvor. Även om det senare är nog så angeläget kan det vara på sin plats att inskärpa skillnaden mellan privatpersoners gåvor och generella system för att stimulera FoU i småföretag, vilket också innebär att frågorna rimligen bör behandlas separat.
Regeringen bör i det fortsatta arbetet med att främja utveckling och dynamik i småföretag utreda och prioritera möjligheten att införa en generell skatterabatt för utgifter för FoU i den kommande översynen av företagsbeskattningen.