Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheten till fler förbättringar vid uthyrning av bostäder.
Alliansregeringen har i steg höjt schablonavdraget vid uthyrning av bostad. Detta är välkommet både för uthyrare och för hyresgäst. Den förra får en mer lönsam affär, vilket i sin tur ökar incitamenten till att hyra ut. För den senare ökar möjligheterna till att finna en bostad liksom att mer fördelaktiga villkor för uthyraren att få behålla mer av hyresintäkten också kan påverka hyressättningen i en gynnsam riktning för hyresgästen.
Men även med den senast föreslagna förbättringen för uthyraren, så kan man inte hyra ut för mer än 26 250 kronor per år innan hyresintäkten börjar beskattas. Detta förhållande är helt annorlunda i exempelvis vårt grannland Norge, där man har rätt att skattefritt hyra ut halva bostaden.
Systemet i Norge, som funnits och fungerat väl där under lång tid, har därför helt andra och viktiga implikationer på bostadsmarknaden än den svenska modellen har. På grund av de förmånligare villkoren för uthyrning i Norge jämfört med de i Sverige, har de i Norge sedan länge påverkat planeringen av privatbostäder redan i samband med nybyggnation. Det vill säga att i Norge, till skillnad från Sverige, så är det närmast en regel att arkitekterna dimensionerar bostäder så att de anpassas till möjligheten att hyra ut. Detta i sin tur medför att privatpersoner som står i begrepp att bygga en bostad redan från början planerar för att ”hjälpa” en annan människa som vill hyra in sig hos vederbörande.
Konsekvenserna av detta på samhällsnivå ger en stabilare bostadsmarknad med bättre tillgång till hyresbostäder än annars skulle vara fallet. Därtill ger detta norska system en mera dynamisk situation för en bostadsägare över livscykeln. Det vill säga att när de är yngre och har hemmavarande barn så kan en bostadsägare vara i stort behov av att utnyttja hela sin bostad för familjens behov. När så småningom barnen växer upp och flyttar ut så läggs inget tvång på att bostadsägaren måste avyttra sin bostad mot sin vilja, då det är så förmånligt att kanske istället ha valet att hyra ut halva bostaden och själv också kunna bo kvar på rimliga villkor.
Jag vill mot denna bakgrund att riksdagen genom bifall av motionen ger regeringen tillkänna att en översyn bör göras av hur införandet av en bostadsuthyrningsmodell som den norska skulle påverka även den svenska bostadsmarknaden i gynnsam riktning.