Motion till riksdagen
2011/12:Sk391
av Karin Nilsson och Per Åsling (C)

Rättssäkerhet för företagare i skatteprocesser


C371

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att tillsätta en utredning för att stärka rättssäkerheten för företagare i skatteprocesser.

Motivering

De svenska företagen är förutsättningen för den svenska välfärden. Det är de som skapar arbetstillfällen och genererar vinster i sina verksamheter som sedan beskattas. Därför är det viktigt att vårda denna skattebas och göra det enkelt för företagen att göra rätt och svårt för dem att göra fel.

Det finns företagare som upplever sig misstänkliggjorda av Skatteverket utan att de förstår varför, eftersom de inte medvetet gjort något fel. Det finns också de som påförs skattetillägg för påstådda oegentligheter och skatteundandraganden i bokföringen som det inte finns bevis eller belägg för. Det finns i dag brister i rättssäkerheten för företagare på skatteområdet. Varje år drivs ett antal företag i konkurs på felaktiga grunder, företag som ger arbetstillfällen och försörjning till anställda och deras familjer. Att försöka få rätt mot Skatteverket är ofta en komplicerad, kostsam och tidsödande process. Beviskraven i skatteprocesser är oacceptabelt låga. De borde kunna vara jämförbara med beviskraven inom straffrätten men är inte det idag.

Dessutom är kunskapen om företagandets villkor och kunskapen om aktiebolagslagen och bokföringslagen i en del fall bristfällig ute på de lokala skattekontoren. Om ett skatteärende sedan leder till en rättslig process i länsrätten så finns det tyvärr ibland kunskapsbrister även på den nivån. Juristerna och nämndemännen förlitar sig ofta på Skatteverkets processförare. Företagare som överklagar till länsrätten har därför små chanser.

Och borgenärssektionen beviljar ytterst sällan anstånd med skatten när någon har överklagat. Det är därför inte ovanligt att företag går i konkurs innan de har fått sitt ärende prövat i länsrätten. Skatteverket kan på så vis tillåtas fatta felaktiga beslut och driva in pengarna.

Rättssäkerheten varierar och ser olika ut i olika delar av landet. Vår förhoppning är att de skattekontor där det brister utgör undantag. Men olikheten är också ett problem. Människor ska behandlas lika inför lagen. Därför anser vi att det är viktigt att Skatteverkets ledning inte bara sätter upp mål för att jaga in den sista skattekronan utan också sätter upp mål för ett rättssäkert bemötande. Likaså är det viktigt att förvaltningsdomstolarna ser till att det finns kompetens i fråga om företagandets villkor bland domstolens lekmän och lagmän. Domstolarna behöver hjälpa till att utbilda nämndemännen och dessa bör rekryteras ur bredare grupper.

Vi anser att frågan om företagares rättssäkerhet i skatteprocesser bör bli föremål för en djupare granskning och att Skatteverket snarast måste ändra sitt förhållningssätt gentemot den stora och viktiga skattebas som de svenska företagen utgör.

Bakgrund

Svenskt Näringsliv har i en rapport, F-skattsedelns rättsverkningar, ett avsnitt skrivet av en skatteadvokat som doktorerat i skatterätt, Roger Persson Österman, med titeln Domstolsavgöranden avseende F-skattsedelns rättsverkningar – särskilt vid påstående om skenavtal. I denna rapport beskrivs det hur Skatteverket skapar olika skatteplaneringsscenarier som de sedan letar efter företag som de kan misstänka kan passa in i scenarierna. Dessutom beskrivs det hur låga beviskrav Skatteverkets handläggare tillämpar när de praktiserar sina teoretiska modeller. Ett av de exempel som Roger Persson Österman beskriver i rapporten är helt i överensstämmelse med det händelseförlopp som företagaren Elias Melki beskriver i sin bok När Skatteverket anfaller. Där fick Elias Melki slutligen rätt i en rättsprocess som blev otroligt kostsam för företaget, svärtade ner företagets anseende och kunde ha omintetgjort företaget totalt.

Vi vill med denna motion göra regeringen uppmärksam på behovet av att tillsätta en utredning för att stärka rättssäkerheten för företagare i skatteprocesser.

Stockholm den 3 oktober 2011

Karin Nilsson (C)

Per Åsling (C)