Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om värnskatten.
I en tid som präglas av stor ekonomisk oro i både eurozonen och USA är det av stor vikt att Sverige lyckas tillvarata och behålla den bästa arbetskraften. Ett nödvändigt steg framåt är att, när de offentliga finanserna och ekonomin så tillåter avskaffa värnskatten.
Den svenska skattebördan är fortfarande långt högre än i andra jämförbara länder. I Sverige betalar man statlig skatt redan vid en månadslön på ca 33 000 kr, vilket bland annat innebär att man tvingas betala 52 procent i skatt på framtida löneökningar. Lyckas man komma upp i en månadslön på ca 47 000 kr innebär den övre skiktgränsen, den så kallade värnskatten, att man därutöver måste betala 57 procent i marginalskatt.
En förutsättning för bättre tillväxt är bland annat ökat entreprenörskap och företagande, och då måste det löna sig att både skaffa utbildning och starta företag. Ny forskning visar på att företagare och entreprenörer påverkas mycket negativt av höga skatter och att dessa personer är särskilt känsliga för skatternas effekter. För Sveriges konkurrenskraft är det viktigt att vi uppmuntrar, tillvaratar och behåller duktig arbetskraft som finns i landet.
Höga inkomster som kanske gäller under en begränsad tid måste ställas mot tidigare insatser eller uppoffringar, framförallt om sådana insatser innebär längre utbildning med medföljande studielån och skulder.
Det relativt höga skattetrycket i Sverige utgör i många fall ett hinder då företag och universitet vill rekrytera nödvändig kompetens utomlands. För att förbättra Sveriges möjligheter i konkurrensen om den mest kvalificerade arbetskraften infördes 2001 den särskilda expertskatten. För utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner som arbetar tillfälligt i Sverige innebär denna skattelagstiftning en skattelättnad på 25 procent av inkomstskatten samt att vissa andra omkostnader blir skattefria och undantas från sociala avgifter. Att dessa skattelättnader ges är ett bevis för att värnskatten hindrar duktiga människor från att satsa. Ges inte dessa skattelättnader får Sverige inte in den expertisen som är nödvändig. I budgeten 2011/12 ökas även dessa skattelättnader för utländska experter, vilket även bevisar att skattelättnader som redan gjorts för utländska experter inte var tillräckliga för att de skulle vilja jobba i Sverige. Lika mån Sverige är att få in experter från andra länder lika mån borde Sverige vara att ta fram egna experter och bevara dessa viktiga personer.
I kombination med expertskatten får värnskatten en negativ effekt på Sveriges förmåga att bevara och tillvarata egen kompetens i landet. Svenska experter, forskare och andra nyckelpersoner som uppnår en viss inkomstnivå påtvingas högre skatter samtidigt som skattekostnaderna minskar för utländska motsvarigheter. Följden blir att alltfler svenska experter och forskare söker sig utomlands – vilket i sig medför ett bortfall av nödvändig kompetens i Sverige. Värnskatten bidrar här till ett utflöde av såväl kompetens som arbetskraft från landet – vilket på sikt påverkar såväl spetskunskap som tillväxt.
Alliansen har uttryckt en reformambition om att när de offentliga finanserna och ekonomin så tillåter ytterligare höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Samtidigt fungerar värnskatten alltjämt som en särskild straffskatt för dem som väljer högre utbildning och ökat entreprenörskap.
För statsfinanserna spelar värnskatten ingen avgörande roll. Tvärtom skulle ett avskaffande öka tillväxten och bidra till en bättre välfärd, eftersom fler resurser skulle frigöras för konsumtion och investeringar. Ett avskaffande av värnskatten är viktigt för att Sverige ska kunna konkurrera med andra länder. Värnskatten gör mer skada än nytta och bör när de offentliga finanserna och ekonomin så tillåter avskaffas.