Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur reformen med avdragsrätt för gåvor till ideell hjälpverksamhet kan utvecklas i syfte att stärka det civila samhället och dess arbetsmarknad.
Det är ytterst välkommet att regeringen nu ser till att Sverige lämnar jumboplatsen inom EU vad gäller möjligheten till avdrag för gåvor till ideella organisationer. Trots att debatten pågått i över 50 år i och utanför Sveriges riksdag är 2012 alltså året då gåvoskatteavdraget införs i svensk lagstiftning utifrån liggande budgetproposition.
Reformen är ett stort framsteg i arbetet med att bredda och stärka finansieringen av allmännyttig verksamhet som bedrivs av en rad icke-statliga organisationer runtom i landet. Skattereduktion blir i ett första steg möjlig för gåvor till hjälporganisationers verksamhet, som är otroligt betydelsefulla för många utsatta grupper.
Enligt regeringens förslag ska skattereduktionens storlek uppgå till 25 procent och maximal skattereduktion uppgå till 1 500 kronor per person och år, dvs. avdrag ges för ett totalt gåvobelopp på 6 000 kronor.
Alliansregeringens besked innebär att staten nu ger sin bekräftelse på det positiva i att ge och engagera sig ideellt. Dock begränsas gåvorna som blir avdragsgilla till gåvor som går till olika hjälpverksamheter och forskning. Detta är en mycket bra start, och rätt ände att börja i. Dock måste detta betraktas som det första steget i reformen av gåvoskatteavdrag. Precis som jobbskatteavdraget införs i en lång rad steg är det självklart också så många nu ser på gåvoskatteavdraget.
I de steg som ligger framför kan flera olika vägar tänkas:
Det belopp som privatpersoner får göra avdrag för fortsätter att höjas.
Typen av gåvomottagare vidgas så att även andra än hjälp- och forskningsorganisationer omfattas.
De juridiska personer som får göra denna typ av avdrag vidgas från att endast gälla privatpersoner till att även omfatta företag.
Ett område som vi menar ska omfattas i ett kommande steg i gåvoskattereformen är kulturen. I en rad undersökningar har såväl kulturskaparnas som vissa konstarters underfinansiering blivit uppenbar. Ett sätt att minska denna underfinansiering vore att just utvidga skattereduktionen för gåvor och donationer till detta. Kulturen skulle med en sådan finansiering bli mer diversifierad och därmed mindre beroende av ett fåtal finansiärer.
Redan sedan tidigare vet vi att denna reform har en större samhällsekonomisk effekt än vad statens kostnader för densamma är – precis som med jobbskatteavdraget och RUT- och ROT-avdragen. På samma sätt som vid sänkningen av momsen inom restaurangbranschen innebär reformen att en sektor i samhället som engagerar många unga ges möjlighet att anställa fler när givandet ökar.
Inte minst utifrån anställningsaspekter är gåvoskatteavdraget en reform som det är angeläget att utveckla. Regeringen bör därför utreda hur gåvoskatteavdraget ska utvidgas under kommande år och vad detta kan innebära i form av fler anställningar.