Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om torg- och marknadshandeln och Skatteverkets krav på certifierade kassaapparater.
I Sverige finns en lång tradition av marknader. Kiviks marknad, Adelövs marknad och Skänninge Marken är bland landets största och har alla månghundraåriga anor. Svenska folket gillar att gå på marken och det är också viktiga mål för turismen i Sverige. Så gott som alla svenska kommuner har en eller flera marknader och även fasta torgdagar då fiskbilen, lokala grönsaksförsäljare eller bärplockare sätter färg och levandegör våra torg. Frågan är bara hur länge vi kommer att kunna glädjas åt detta.
Skatteverket har lanserat ett förslag som innebär krav på certifierade kassaapparater för alla som säljer för mer än 42 800 kr om året. Det är en ytterligare skärpning av de krav som förra året började gälla för bland annat frisörer och restauranger. Syftet är att öka rättvisan och att alla som driver affärer får göra det på samma villkor. Det är något som naturligtvis är rätt och riktigt.
Problemet är bara att torg- och marknadshandeln inte går att jämföra med vanliga affärsidkare. För att få verksamheten att gå runt saluför en betydande del av knallarna sina produkter genom att hyra ett större antal platser. Gräddbulle- eller godisförsäljare som har 6–8 platser på en marknad är inte ovanligt. Dessa platser ligger ofta på 3 meters försäljningsyta. Det innebär att denna försäljare skulle tvingas inhandla 8 kassapparater för att täcka en försäljningssyta på sammanlagt 18–24 meter. Det är naturligtvis orimligt och kommer att medföra effekter som kraftigt urholkar knallarnas möjligheter att fortsätta sin verksamhet. Självklart är det skillnad att driva verksamhet utan väggar och tak och ibland utan tillgång på el, vilket torde behövas för de nya kassaapparaterna. Många handlare har dessutom knallandet som bisyssla och säljer oftast bara på fem till tio marknader per år. Enligt en undersökning i tidskriften Torg och Marknadsnytt kommer nästan hälften av knallarna att sluta om Skatteverkets förslag går igenom.
Även de som arrangerar marknader är oroade över förslaget. Och eftersom det oftast är föreningar som på detta sätt får ett välbehövligt tillskott till sin verksamhet kan det komma att påverka utbudet av ungdomsaktiviteter i kommunerna.
Olyckligt är också att Skatteverket lanserar detta förslag utan att först ha följt upp effekterna av den tidigare åtgärden med att kräva certifierade kassaapparater. Enligt en uppsats vid Högskolan Dalarna trodde till exempel de flesta företagare som intervjuades att konkurrensen i deras bransch inte skulle bli jämnare efter införandet av den nya lagen. Självklart måste statsmakterna jobba vidare för att stoppa illojal konkurrens och svarta pengar men det krävs också att vi följer upp så att det är rätt åtgärder vi genomför. Ibland är det bättre att skynda långsamt så att man inte skadskjuter en hel bransch utan att se vad nytta det gör. Det är ju heller inte så att knallarna lever i laglöst land. Under förra året genomförde Skatteverket 17 000 kontrollbesök för att se att verksamheten drevs i enlighet med gällande regler. Torg- och marknadshandeln har ett kulturellt värde. Det är också en naturlig mötesplats och uppskattad del av vår stadsbild. Och visst är det roligt att stå och tjôta med slagfärdiga handlare. Detta måste vi värna. Tills vi vet mer om resultatet av den nya lagen bör regeringen överväga att låta torg- och marknadshandlare tills vidare slippa tvånget med kassaapparater.