Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att synliggöra statliga arbetsgivares erlagda arbetsgivaravgifter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förbättra redovisningen av användningen av skattemedel.
Svenska arbetsgivare betalar idag en arbetsgivaravgift på 31,42 % av lönesumman på varje anställds lön. Ibland används andra skattesatser, exempelvis för anställda under 25 eller över 65 år. Arbetsgivaravgiftens olika delar utgörs idag av av ålderspensionavgift, efterlevandepensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsskadeavgift, föräldraförsäkringsavgift, arbetsmarknadsavgift samt av en allmän löneavgift.
På vissa inkomstslag ersätts arbetsgivaravgiften av den särskilda löneskatten om 24,26 %. Detta gäller exempelvis för enskilda näringsidkares inkomster från passiv näringsverksamhet och för arbetsgivare som lämnar bidrag till vinstandelsstiftelser. Den särkskilda löneskatten debiteras också på avsättningar till avtalsbundna pensionsförmåner.
När arbetsgivaravgiften diskuteras sker det ofta ur perspektivet att den är en belastning för företagen. Inte sällan är det svårt för den enskilda arbetstagaren att se sambandet mellan arbetsgivarens avgifter och den erbjudna samhällsservicen. För att bättre redovisa användningen av skattemedel och öka transperansen inom statlig förvaltning bör därför arbetsgivaravgiftens olika delar synliggöras för löntagare inom offentlig förvaltning.
I början av 90-talet beslutade den dåvarande borgerliga regeringen att erlagda arbetsgivaravgifter skulle redovisas på lönebesked inom all offentliga sektor. Denna redovisning togs tyvärr bort av den efterföljande socialdemokratiska regeringen. Ett återinförande av den tidigare reformen är därför önskvärd. Redan idag sker redovisning av arbetsgivaravgiften på inidividnivå på vissa arbetsplatser. Att utöka denna redovisning skulle inte innebära någon omfattande byråkratisering eller kostnad för arbetsgivaren då skattemyndigheten redan besitter denna information.
För amerikanska medborgare finns möjligheten att direkt över nätet få en individuellt nedbruten sammanställning över exakt hur inbetald skatt används. Ett liknande system skulle med fördel kunna införas i Sverige. Skattemyndigheten använder sig idag av e-legitimation över nätet; det vore därför både enkelt och önskvärt att över nätet tillhandahålla en nedbrytning av användningen av den totala skatten uppdelat i procent och kronor. En förbättrad redovisning av statens insamling och förbrukning av skattemedel skulle vara till stor nytta för den offentliga debatten.