Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa individuella kompetenskonton.
Det livslånga lärandet är viktigt. Utbildning och bildning ger människor möjlighet att växa och sadla om. Idag finns ingen systematiskt fungerande finansiering för dem som under arbetslivets gång har behov av att förnya sina kunskaper.
Individuella kompetenskonton bör utvecklas i syfte att möjliggöra kompetensutveckling men även för att man ska kunna byta bana senare i livet. Privat sparande ger trygghet och makt åt enskilda att avgöra sina livsval. Arbetslivet förändras liksom behovet av kompetens. Samhället, arbetsgivare och andra ställer allt högre krav på kunskap och utbildning. Kunskap är en tillgång, vilket också är en viktig aspekt för Sverige som nation. Därför behövs individuella kompetenskonton.
Kvinnor har svårare att göra karriär trots att de vill det i lika stor utsträckning som män. Får män fler möjligheter att utvecklas i jobbet än kvinnor? Inom den kvinnodominerade offentliga sektorn finns andra utmaningar där lönerna är låga och karriärmöjligheterna begränsade.
Folkpartiet har länge arbetat aktivt för ett system med individuellt kompetenssparande, och redan på 1990-talet skapades också en riksdagsmajoritet för att ett sådant system skulle införas. Under en följd av år fonderades medel för detta i ett konto på Riksgälden. Den förra socialdemokratiska regeringen frångick dock beslutet och använde pengarna för andra ändamål.
Det är dags att föra upp frågan om kompetenssparande på nytt. Det livslånga lärandet behöver underlättas. Systemet ska ge möjlighet för den enskilde och för arbetsgivaren att bidra med medel som senare kan användas för att bekosta framför allt studier. Medel som tas ut för studier ska inte beskattas. Det bör finnas ett tak för hur mycket medel som får tas ut för kompetensutveckling och under hur lång tid det kan göras. Alla de pengar som sparats men som inte använts för kompetensutveckling under arbetslivet ska kunna tas ut som pension.