Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skattenämnderna inte ska avskaffas.
En demokrati med allt färre förtroendevalda blir en allt svagare demokrati. Ett ökat ”opolitiskt” beslutsfattande av anonyma tjänstemän vilkas mandat aldrig utsätts för folklig prövning är ingen god idé.
Antalet politiskt förtroendevalda i Sverige minskar i rask takt. Det blir mindre fullmäktigeförsamlingar och färre kommunala nämnder. Med färre tingsrätter blir det färre nämndemän. Lekmannainflytandet på socialförsäkringsområdet via socialförsäkringsnämnderna har avskaffats, vilket inneburit ett hårdare bedömningsförfarande av enbart tjänstemän inom socialförsäkringen.
Skatteförfarandeutredningen föreslår att skattenämnderna avskaffas. Allmänhetens behov av inflytande och insyn i Skatteverkets verksamhet ska tillgodoses genom informella organ, t.ex. intressentrådet och regionala företagsråd. Till saken hör också att den borgerliga regeringen varit rask med att plocka bort politiskt förtroendevalda från ämbetsverkens styrelser. Riksdagens och riksdagsledamöternas insyn och påverkansmöjligheter har ju knappast utökats genom att ledamöterna förflyttats från beslutsfattande styrelser till s.k. insynsråd.
Skattenämnderna bör tills vidare vara kvar. De ska inte avvecklas utan en djupare utvärdering av deras verksamhet och en bredare diskussion om förtroendevaldas inflytande i den statliga förvaltningen. Det som sker tyst blir inte sällan fel. Tas skattenämnderna bort försvinner en kontaktyta på lokal nivå mellan myndigheten och samhället i övrigt.