Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att underlätta sponsring av kultur.
Den största delen av den kultur som idag bedrivs i Sverige sker inom den ideella sektorn. Det handlar om sådant vi ägnar oss åt oavsett statlig inblandning eller ej. Vi är med i spelmanslag och körer, vi skriver dikter och målar. Kultur är mycket större än enbart den statliga kulturpolitiken. Vi ser det som mycket positivt att regeringen i sin kulturproposition (2009/10:3) berör det civila samhällets betydelse för kulturutövningen och ser ett stort behov av att uppvärdera dess betydelse.
Samtidigt är det ett faktum att många professionella kulturutövare lever under små ekonomiska förhållanden. Även om det statliga stödet till olika kulturformer är viktigt finns det ingen möjlighet att finansiellt stödja all kultur. Det är därför viktigt att hitta alternativa finansieringsvägar. Ett sätt för kulturlivet i Sverige att öka sina resurser är att hitta sponsorer. Sponsringsintäkter, inte minst från det privata näringslivet, skulle innebära ökade möjligheter att genomföra och utveckla kulturella verksamheter. I dagsläget finns det dock inga ekonomiska incitament för kultursponsring, vilket det finns vid sponsring av idrotten. Kristdemokraterna anser därför att det behövs en översyn av skattelagstiftningen i syfte att underlätta för sponsring av kulturella ändamål.
I betänkande 2010/11:SkU22 anför utskottet att regeringen arbetar med att stärka den ideella sektorn och det civila samhället samt stimulera forskning. Utskottet har förutsatt att regeringen ska beakta de skäl som finns för en tydligare reglering och anser att detta arbete bör avvaktas.
Det är positivt att det under våren 2011 genomfördes ett seminarium om kultursponsring som Kulturdepartementet bjöd in till. Syftet med seminariet var att lyfta fram goda exempel på kultursponsring och hur dessa kommit till stånd inom ramen för de skattebestämmelser som gäller för all sponsring.
Vi anser att det finns skäl att aktualisera frågan igen och exempelvis lyfta fram att det behövs någon form av översyn av reglerna och tillämpningen i syfte att möjliggöra kultursponsring i större omfattning. Det finns en upplevelse av att bedömningarna varierar och det måste finnas en säkerhet i att man i förväg vet hur stor del av den sponsrade summan som företaget kan göra avdrag på skatten för. För att öka tryggheten till företagen anser vi att alla frågor av den här karaktären bör begränsas till ett eller några skattekontor där det finns en större expertis kring de här frågorna. Så sker idag när det gäller exempelvis ärenden som är kopplade till äktenskapsbalken som hanteras av kontoret i Härnösand. En sådan inriktning syftande till att underlätta möjligheterna till kultursponsring bör ges regeringen tillkänna.