Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av avdrag för medlemskap i en intresseförening.
Direkt efter valet 2006 slopade regeringen skattereduktionen för avgift till fackförening och a-kassa. Samtidigt höjdes avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen kraftigt. Avgifterna till varje arbetslöshetskassa differentierades. A-kassor med en hög arbetslöshet fick en högre avgift och de kassor med låg arbetslöshet fick en lägre avgift.
I och med detta beslut ställde sig regeringen på arbetsgivarnas sida – för fortfarande är det möjligt för företag och företagare att dra av sin medlemsavgift till arbetsgivarorganisationer.
Denna politiska hållning är inget annat än ett uttryck för en mycket medveten strävan att underminera fackens ställning på arbetsmarknaden. Resultatet av den förda politiken är att omkring en halv miljon löntagare idag har lämnat a-kassan. Många står helt skyddslösa, då de inte har haft råd att betala de höga avgifterna. Ytterst har detta drabbat löntagare som redan har en besvärlig situation på arbetsmarknaden; hotell- och restauranganställda, vårdbiträden, undersköterskor och butiksanställda.
Det finns starka argument som talar för ett återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift. Först och främst är det en fråga om rättvisa, en fråga om skattemässig likabehandling av parterna på arbetsmarknaden. Att medlemmar i fackliga organisationer medges skattelättnad för medlemsavgiften är dessutom en fråga om att stimulera samhällsnyttan. Fackliga organisationer gör ett samhällsnyttigt arbete. Förtroendevalda, anställda och aktiva medlemmar arbetar för att undvika konflikter och skapa legitimitet för beslut på arbetsmarknaden. Det fackliga arbetet gynnar hela samhället, alla arbetstagare, och inte bara dem som genom sitt fackliga medlemskap finansierar arbetet.
Frågan om avdrag för medlemsavgift i fackförening bör behandlas samtidigt med frågan om det befintliga avdraget för medlemskap i arbetsgivarorganisation. Antingen ska båda avdragen finnas samtidigt eller så ska ingetdera ge avdrag. Balans och proportionalitet talar för detta. Vår uppfattning är att båda avdragen ska finnas.