Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa värnskatten.
Den så kallade ”värnskatten” slår onekligen mot dem som studerat vidare och genom sin utbildning förhoppningsvis fått en lite högre lön. Inte sällan arbetar människor som valt att vidareutbilda sig i prestationsbaserade och krävande yrken, vilket i sin tur bidrar till att göra vårt land konkurrenskraftigt. Att lägga på en skatt på dessa individer förefaller något oklokt.
I en OECD-rapport som presenterats fick Sverige och Anders Borg välförtjänt goda betyg, men samtidigt varnades vi för våra marginalskatter som är bland de högsta i världen. Dessa skatter slår till vid jämförelsevis låga inkomstlägen. För att Sverige även i fortsättningen skall stå sig i den globala konkurrensen är det viktigt att stå upp för principen att det ska löna sig att arbeta i kombination med att det skall vara lönsamt att utbilda sig.
När värnskatten infördes 1995 av den dåvarande socialdemokratiska regeringen var det med motiveringen att den behövdes för att komma tillrätta med budgetunderskottet och att den bara skulle vara tillfällig. Sedan 2006 har ett aktivt arbete bedrivits för att minska statsskulden. Trots den rådande internationella finanskrisen är det angeläget att fortsätta arbetet med att se över skattesystemet och anpassa detta efter rådande situation. En skatt som är skadlig oavsett om det råder hög konjunktur eller lågkonjunktur är värnskatten, speciellt när den drabbar exempelvis specialistutbildade sjuksköterskor eller gymnasielärare för att nämna några yrkesgrupper.
När det finns ekonomiskt utrymme bör därför värnskatten på sikt avvecklas, och då inledningsvis med fokus på de människor som har relativt låga inkomster.