Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att effektivisera Kronofogdemyndigheten.
Under 2010 fick 1,2 miljoner svenskar ett betalningsföreläggande av Kronofogdemyndigheten (KFM). De små skulderna (under 2 500 kronor) ökar kraftigt. Detta är ett stort problem eftersom många personer riskerar betalningsanmärkningar för relativt små skulder.
Processen för indrivning av små och stora skulder har förändrats under en följd av år. Exempelvis finns det flera inkassoföretag som tillhandahåller fakturatjänster baserat på att de sköter kundens, det vill säga företagets, hela fakturering. Dessa inkassoföretag har ett vinstintresse i att så många ärenden som möjligt når KFM eftersom det blir en extra inkomst för inkassoföretagen. Detta skapar en obalans på marknaden, och frågan är hur många av dessa 1,2 miljoner ärenden som egentligen skall behandlas av KFM.
Naturligtvis är en verksamhet som bygger på vinstintresse och baseras på en reell möjlighet att göra vinst positivt. Dock är det centralt för ett fungerande näringsliv att en verksamhet som indrivning av mindre skulder är reglerat i en lagstiftning som är anpassad efter rådande situation.
Enligt KFM:s egna siffror återkallas omkring 400 000 ärenden per år, vilket dock inte betyder att dessa ärenden raderas per automatik i KFM:s databaser. Den som fått ett betalningsföreläggande måste begära en rättelse i KFM:s databaser. Till detta måste även det återkallade ärendet godkännas av den part som begärde betalningsföreläggandet (oftast ett inkassobolag).
Detta är en mödosam och tidskrävande process både för KFM och för de personer eller företag som måste begära rättelse. Inkassoföretagen har inte heller något egentligt intresse av att begära en rättelse hos KFM eftersom de kostar dem tid och pengar. Ett avgörande problem här är att KFM enligt lag är tvungen att ta emot alla betalningsanmaningar som skickas till KFM. Detta gör att oseriösa företag (bluffakturor) och inkassoföretag använder KFM för att skrämma till betalning.