Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att regeringen skyndsamt verkställer riksdagens tidigare beslut om tonnageskatt.
Den borgerliga riksdagsmajoriteten avslog i mars 2008 en motion av undertecknad och Jörgen Hellman med förslag om införande av tonnageskatt med hänvisning till pågående utredningar. Redan den ytterligare förseningen var inte acceptabel då skatteutskottet redan den 27 februari 2007 föreslagit riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att arbetet med en lagstiftning om tonnageskatt måste påskyndas. Riksdagen beslutade då enligt utskottets förslag.
Frågan var åter uppe i kammaren i mars 2009. Den här gången avslogs motionen med den något udda motiveringen: ”Utskottet utgår ifrån att frågan ska kunna få sin lösning utan att riksdagen ska behöva besluta om ännu ett tillkännagivande till regeringen.” Motionen avslogs återigen 2010. Vår förhoppning är nu att frågan så småningom ska anses färdigutredd, och att regeringen då äntligen kan komma till ett beslut i enlighet med denna motion.
Tonnageskatt innebär att inkomsten bestäms schablonmässigt med utgångspunkt från fartygens nettodräktighet, vilket anses ge ett mått på fartygens lastkapacitet och därmed intjäningsförmåga. Begreppet tonnageskatt används internationellt, men det är inte en skatt utan i stället ett sätt för rederiet att beräkna inkomsten av den del av verksamheten som kan hänföras till transport av gods eller passagerare. Den del av rederiets inkomst som beräknas med stöd av tonnageskattereglerna ska läggas samman med rederiets övriga inkomster och beskattas med den bolagsskattesats som tillämpas på näringsverksamhet i övrigt.
Tonnageskatten är viktig för att handelsflottan i Sverige ska utvecklas och få likvärdiga förutsättningar som flottor i andra EU-länder. Detta bör ske för att undvika att framtida investeringar kommer att läggas utanför Sverige i länder där rederierna känner att konkurrenskraften är bättre. Vissa stater erbjuder redare att registrera sina fartyg i öppna register och segla under så kallad bekvämlighetsflagg. Flertalet sjöfartsnationer i Europeiska unionen (EU) som har i syfte att stödja sina sjöfartsnäringar och förmå redare att återregistrera fartyg under nationell flagg har infört system med tonnageskatt.
EU-kommissionen har den 21 januari 2009 presenterat centrala strategiska mål för Europas sjötransporter fram till 2018. Där påpekar kommissionen betydelsen av likvärdiga konkurrensvillkor, bl.a. vad gäller tonnageskatt. Hösten 2010 tillsatte regeringen Utredningen om sjöfartens konkurrensförutsättningar. I oktober samma år lämnade utredningen sitt betänkande (SOU 2010:73). Enligt regeringens direktiv skulle utredaren inte ta upp skattefrågor. Utredaren har ändå känt sig manad att framhålla att ett införande av ett tonnageskattesystem skulle innebära att Sverige i likhet med flertalet övriga sjöfartsnationer i EU fullt ut skulle använda de möjligheter som kommissionens riktlinjer för statligt stöd till sjöfarten medger.
Sveriges Redareförening och sjöfolkets fackliga organisationer är för en tonnageskatt och menar att avsaknaden av en sådan bidrar till utflaggning och förlust av arbetstillfällen. På sjön gäller uppenbarligen inte regeringens s.k. ”arbetslinje”, den gäller bara på land!
Våren 2011 avslogs ånyo motionskrav på en tonnageskatt av de borgerliga ledamöterna i skatteutskottet och riksdagen trots att en rad borgerliga politiker utanför riksdagen, inte minst från Kristdemokraterna, i medierna flitigt krävt och pläderat för tonnageskatt. Vid kammarens omröstning i riksdagen lade Sverigedemokraterna ned sina röster trots att partiets representanter i andra sammanhang talat för tonnageskatt.
Att införa ett tonnagebaserat system för sjöfarten skulle göra att den svenska näringen fick likartade villkor som sina konkurrenter och att verksamhet och arbetstillfällen därför kan utvecklas i Sverige. Riksdagen bör därför uppmana regeringen att påskynda verkställigheten av riksdagens beslut från våren 2007 om att lagstifta om tonnageskatt. I sakfrågan finns en bred politisk majoritet även om skatteutskottets och riksdagens borgerliga ledamöter lika lite som regeringen tycks vilja följa sina partiers uppfattningar.