Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över behovet av att anpassa trygghetssystemen efter dagens studenters behov.
Vilka som studerar har förändrats. Idag har många som studerar familj, systemen måste då anpassas efter detta. Ett tryggt system där förutsägbarheten är hög är viktigt för att människor ska vilja och våga ta steget att studera. Det omfattar studielån men också trygghetssystem som sjukförsäkring. Studenternas skyddsnät vid sjukdom, vård av barn och föräldrapenning är idag undermåligt och är i värsta fall ett hinder för möjligheten att få sin examen. Karenstiden kortas. I dag får en student som är sjuk själv bekosta sin sjukdom under de trettio första sjukdagarna genom att låna pengar av CSN. Först därefter kan studenten få studiemedlet omvandlat till sjukpenning och då som längst fram till terminens slut. En månads karens är en orimlighet. Det borde även vara möjligt att som student vara sjukskriven på deltid. Nu är det allt eller inget som gäller: antingen är en student frisk på heltid eller så är en student sjuk på heltid. Det gör att många som skulle klara studier på deltid stängs ute. Ett mer flexibelt system skulle bidra till att studenter snabbare kan ta examen. Studier blir allt viktigare för Sveriges möjlighet till utveckling och konkurrenskraft, men också för individen som med en akademisk examen mer fördelaktigt kan anpassa sig och ställa om för att vara attraktiv på en dynamisk arbetsmarknad som ständigt förändras. Därför bör förutsättningarna för studenter ses över så att studenternas möjligheter att ägna sig åt studier blir enklare framöver. Krångliga regler och försvårande omständigheter i samband med exempelvis sjukdom gör att studenternas vardag kan vara tuff. Därför bör en översyn göras för att se över trygghetssystemen för studenter.