Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av regelverket för uppehållstillstånd på grund av anknytning och tvåårsregeln.
Både media och flera kvinnoorganisationer har vittnat om hur många kvinnor och barn som kommit till Sverige i tron om att möta kärlek och ett bättre liv istället har blivit utsatta för våld, hot och förtryck.
Eftersom de beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning så medför detta att de befinner sig i en särskilt svår situation.
I ett demokratiskt samhälle i en global värld är det en självklar rättighet att inleda relationer och bosätta sig med vem och var man vill. Lagstiftning och praxis ska, vilket fallet är idag, utgå från att människor har ärliga avsikter och inte är ute efter att skada varandra. Men det är samtidigt nödvändigt att inse att det finns undantag, något som påvisats när män i Sverige samvetslöst har utnyttjat det maktöverläge de har i förhållanden med utländska kvinnor som är nya i landet och som saknar resurser att hävda sina rättigheter. Lagar och regler behöver ta hänsyn till dessa fall, vilket sällan sker idag.
Kriterierna för att bevilja uppehållstillstånd behöver lättas upp. Bedömningen måste dels bygga på generell kunskap om hur människor påverkas av att utsättas för våld i nära relationer, dels ta hänsyn till vilka möjligheter kvinnan har att agera när hon utsatts för våld och när det gäller att skaffa sig annan anknytning till Sverige. Det har visat sig att tvåårsregeln kan förvärra det våld kvinnorna utsätts för, genom att männen hotar med den. Detta är ett skäl för att ta bort den och istället hitta andra bättre fungerande metoder för att kontrollera att anknytningsrelationen är seriös och att en relation ingåtts av fri vilja och att ingen av parterna utsätts för övergrepp.